Fler bråk i matematikundervisningen: En aktionsforskningsstudie där lärare lär om progression

Författare
Nagy, C.
Källor
Licentiatuppsats. Göteborgs universitet.
År
2017

Syfte

Studien undersöker undervisning i bråk från förskolan till årskurs 9. FörfattarnaFörfatarna studerar hur en grupp lärare (bland dem en förskolepedagog) arbetar med att utveckla och förbättra sin undervisning i en praktikgemenskap (community of practice) tvärsöver över årskursgränserna.

 

Resultat

Författaren identifierar fyra huvudteman som träder fram i deltagarnas diskussioner om undervisningen i bråk:
• att tolka barnens förståelse
• att utgå från barnens förståelse
• att konkretisera bråk
• att säkerställa barnens lärande.

Analysen pekar på att reflektion över inspelningarna av undervisningen gjorde det möjligt för deltagarna att analysera och tolka barnens förståelse samt observera vilken form av undervisning som främjade lärande. Samarbetet mellan deltagarna på tvärs över årskurserna gjorde det möjligt att identifiera barnens förståelse av bråk och utgå från detta i arbetet med att säkerställa kvaliteten och progressionen i undervisningen. Det var en viktig faktor att deltagarna i praktikgemenskapen kunde utnyttja varandras professionella och didaktiska kunskaper.

Studien visar att barnen oavsett ålder hade många likadana utmaningar med att förstå bråk. På förskolan handlade det om barnens förståelse av del och helhet. Det var tydligt att barnen strävade efter att ”dela lika” medan det att ”dela olika” var mycket svårare för dem att förstå. Det framgick till exempel när barnen blev ombedda att dela nio vindruvor i två skålar och valde att lägga fyra vindruvor i varje skål för att sedan säga att den nionde inte kunde vara där. Det verkade som om barnen hade mest erfarenhet av att ”dela lika”, och deltagarna reflekterade över att fokus på förskolan och i hemmet också ofta var på lika fördelningar, bland annat utifrån principer om rättvisa. Deltagarna blev på det sättet uppmärksammade på nödvändigheten av att också ge barnen upplevelser med olika fördelningar.

Resultaten pekar också på att små didaktiska förändringar kan bidra till att förbättra undervisningen. Det handlade till exempel om att ändra ordvalet eller sättet att ställa frågor på, att bredda innehållet i undervisningen eller att använda en variation av material för att konkretisera och visualisera bråk. På förskolan hade barnen svårt att förstå att en helhet kan se ut på olika sätt, till exempel att två halvcirklar kan sättas ihop på fler sätt än som en perfekt rund cirkel. Deltagarna reflekterade över att det att visualisera bråk med hjälp av bilder hämtade från vardagen, till exempel tårtor och äpplen, kan få barnen att fokusera för mycket på tingens vardagsfunktioner och utseende och därför komma fram till felaktiga matematiska slutsatser. Om till exempel ett äpple används till att illustrera del och helhet kan barnen få uppfattningen att helheten bara kan se ut på ett sätt (två halva äpplen bildar ett helt äpple). Deltagarna drar slutsatsen att det är nödvändigt att använda många olika material för att visa barnen att helhetens utseende inte behöver vara givet utifrån hur delarna ser ut.

Design

Tre lärare (från årskurs 3, 5 och 9) och en förskollärare bjöds in till att ingå i en tillfällig praktikgemenskap med fokus på undervisning i bråk. Under tre terminer genomfördes fem forskningsprocesser där den första består av en pilotundersökning. De nästa fyra processerna fokuserade först på förskolan, sedan årskurs 3, årskurs 5 och årskurs 9. Varje process bestod av möten för planering och reflektion om praktikgemenskapen. Före varje planeringsmöte genomfördes en kort kartläggning av barnens förståelse av bråk. Under planeringsmötet analyserade deltagarna resultatet av kartläggningen och planerade utifrån det två lektioner som läraren/pedagogen i den aktuella årskursen skulle genomföra. Lektionerna spelades in på video, varpå inspelningarna diskuterades på det efterföljande reflektionsmötet. Reflektionsmötena spelades också in på video och utgör det primära empiriska grundmaterialet för analysen. Författaren använder Wengers dimensioner för socialt lärande som analysredskap, och genomför en tematisk analys.

 

Referenser

Nagy, C. (2017). Fler bråk i matematikundervisningen: En aktionsforskningsstudie där lärare lär om progression. Licentiatuppsats. Göteborgs universitet.

Uppdragsgivare

Ängelholms kommun och högskolan i Halmstad har bidragit till att göra studien möjlig. Projektet ligger innanför ramen för ett större FoU-projekt, där två högskolor och tre kommuner deltar.