Introduction to preschool: strategies for managing the gap between home and preschool

Studien undersöker pedagogers uppfattningar om interaktionen mellan hem och förskola under barnens inskolning på förskolan. Studien sätter fokus på pedagogernas beskrivningar av hur de samarbetar med föräldrarna om barnens inskolning, och hur de hanterar övergången från hem till förskola.

Analysen av fokusgruppsintervjuerna illustrerar hur den förändade inskolningspraxisen har gett pedagogerna en annan syn på samarbetet mellan hem och förskola. Pedagogerna berättar att de har gått från ett perspektiv där hem och förskola sågs som separata områden, till en uppfattning att de två områdena överlappar varandra, och där pedagoger och föräldrar samarbetar för barnets bästa. I perspektivskiftet finns en förändring i förväntningar på föräldrarna i inskolningsprocessen, där två föräldrapositioner kan ställas mot varandra. I den traditionella inskolningsprocessen på 1–2 veckor står föräldrarna vid sidan av och är inte engagerade i förskolans aktiviteter. De förväntas vara passiva och nästan osynliga. Däremot är inskolningsbarnet och pedagogerna aktiva i att skapa en relation till varandra och till de andra barnen på förskolan. Barnet styrs på så sätt mot att kunna klara sig själv utan föräldrarnas hjälp. Den andra positionen, som uppstår i samband med den nya föräldraaktiva inskolningen, skapar nya förväntningar och diskurser om hur avståndet mellan hem och förskola ska hanteras. Föräldrarna får här en helt annan ställning under inskolningen, där de förväntas vara aktiva och engagerade i barnens aktiviteter under dagen på förskolan. Pedagogens roll i inskolningen blir på det sättet mer perifer och observerande genom att pedagogen ska följa barnet och föräldrarna i deras interaktioner och göromål, samtidigt som de får inblick i familjen. Det uppstår alltså annan interaktionsdynamik mellan de olika aktörerna i inskolningen jämfört med tidigare, och pedagogens professionella roll under inskolningen förändras.

Enligt de deltagande pedagogerna kan den föräldraaktiva intensiva inskolningen medverka till att underlätta samarbetet med föräldrarna samt förståelsen för de olikheter och likheter som finns mellan hem och förskola. På det sättet blir avståndet mellan de två områdena mindre, och målet blir att skapa mellanliggande områden som består av till exempel delad kunskap om barnet, interaktioner mellan föräldrar, barn, förskola och pedagoger samt förväntningar på samarbetet mellan pedagoger och föräldrar på förskolan. Här blir diskurser om ansvar, performativitet och effektivitet (efficiency) centrala, och det är ett krav att föräldrar och pedagoger är villiga att ingå i förhandlingar om det enskilda barnet, de olika aktörernas ställning och växlingen mellan olika områden.

I författarnas diskursanalys pekar de på att pedagogerna i den förändrade inskolningspraxisen ger föräldrarna nya subjektspositioner, som experter, gruppmedlemmar och aktiva deltagare, vilket betyder att föräldrarna ses som mer kompetenta och viktiga än tidigare. Alltså skapar den föräldraaktiva inskolningen nya positioner för både föräldrar och pedagoger samt skapar förväntningar om ett intensivare föräldraengagemang, där föräldrarna styrs mot en mer självreglerande och aktiv roll på förskolan. Pedagogernas uttalanden om den mer aktiva föräldrarollen illustrerar enligt författarna hur arbetet med att dra gränser mellan hemmet och förskolan har ändrats. I den nya formen av inskolning betraktas både föräldrar och pedagoger som ansvariga för att säkra den goda inskolningen och för att hantera övergången från hem till förskola.

Studiens empiriska material består av sju fokusgruppsintervjuer med sju arbetsgrupper med pedagoger som i sina respektive förskolor har börjat använda en metod vid inskolning där föräldrarna har en mer aktiv roll (föräldraaktiv inskolning). Den nya metoden för inskolning består i att föräldrarna finns på plats i förskolan och deltar aktivt i barnets vardag under en kortare period (en vecka eller mindre) till skillnad från den vanliga inskolningen som varar 1-2 veckor och består i att barnet gradvis vänjer sig vid att vara själv på förskolan utan sina föräldrar. De sju arbetsgrupperna deltog i en fokusgruppsintervju vardera, med 2–3 deltagare i varje grupp (totalt 17 deltagare). Följande ämnen diskuterades:
• syftet med inskolningen på förskolan
• planeringen och genomförandet av inskolningsperioden
• inskolningsmetoden
• barnets, familjens, personalens, barngruppens och förskolemiljöns roll i inskolningen.

Författaren genomför en kvalitativ analys inspirerad av ett diskursanalytiskt ramverk. Analysen fokuserar på händelser som synliggör implicita eller explicita förväntningar på interaktionen mellan hem och förskola under inskolningen. I analysen används begrepp som är relaterade till kunskap, makt och subjektivitet.

Markström, A., & Simonsson, M. (2017). Introduction to preschool: strategies for managing the gap between home and preschool. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 3(2), 179-188.