Early preschool environments and gender: Effects of gender pedagogy in Sweden

Studien undersöker om det är skillnad på 3–6-åringars sätt att uppfatta kön, beroende på om de går på en förskola som arbetar med genussneutral pedagogik, eller på en konventionell förskola. Forskarna definierar en genusneutral förskola som en förskola där det finns specifika strategier och praxisformer inriktade mot att aktivt skapa en genusneutral miljö.

Jämfört med barn från konventionella förskolor var en större andel barn i den genusneutrala förskolan intresserade av att leka med okända barn av motsatta könet. Barnen från den genusneutrala förskolan fick lägre resultat på uppgiften som handlade om könsstereotyper, vilket betyder att de i mindre grad var benägna att tilldela okända pojkar och flickor särskilda kulturellt betingade drag. Däremot var barnen i den genusneutrala förskolan inte mindre benägna att automatiskt avkoda andra människors kön, och sannolikheten för att välja barn av samma kön som sina favoritlekkamrater från förskolan (kända barn) var lika stor oavsett förskoletyp.

Enligt forskarna pekar resultaten på att genusneutral pedagogik kan ha en måttlig påverkan på vad barn tänker och känner om människor av olika kön, medan barns tendens till att spontant uppfatta kön tydligen inte påverkas. Den pedagogiska praxisen på förskolan kan alltså ha effekt på barns könsuppfattningar tidigt i deras utveckling. Men forskarna understryker att förekomsten av automatiserad avkodning av kön, könspreferenser och indelning i stereotyper bland barn på båda förskolorna visar att andra faktorer än förskolepedagogik bidrar till att utveckla barns könskategorier tidigt i livet.

För att testa om förskolemiljön påverkar barns uppmärksamhet på kön deltar 80 stycken 3–6-åringar från en genussneutral förskola och tre konventionella förskolor i en rad mätningar som bedömer barnens könsbaserade sociala preferenser, könstereotyper och automatiserad avkodning av kön. Barnen gör först en uppgift om automatiserad avkodning av kön, och sedan olika uppgifter som mäter deras könsuppfattning och indelning i könsstereotyper. I uppgifterna får barnen se en rad färgfotografier på barn i könsneutrala kläder men med olika långt hår och tydliga pojk- och flicknamn. En uppgift består till exempel av att barnet ser en bild på en pojke och en bild på en flicka, och får sedan frågan: ”Vilket barn vill du helst leka med? Du kan välja Miranda, Dennis eller båda två.” Syftet med de olika uppgifterna är att undersöka om barnen från den genusneutrala förskolan är mindre uppmärksamma på kön eller mindre benägna att påverkas av könsmarkörer än barn från konventionella förskolor. Barnens föräldrar bidrar med information om till exempel familjens utbildningsnivå och val av förskola. Datamaterialet analyseras statistiskt med hjälp av generaliserade linjära regressionsmodeller.

Shutts, K., Kenward, B., Falk, H., Ivegran, A., & Fawcett, C. (2017). Early preschool environments and gender: Effects of gender pedagogy in Sweden. Journal of Experimental Child Psychology, 162, 1-17.