Learning history in early childhood: Teaching methods and children’s understanding

Studien undersöker barns lärande i historia genom att undersöka hur förskolor undervisar i historia, hur barnen reagerar på undervisningen och vilken förståelse av historisk tid som barnen ger uttryck för.

Författaren finner att förskolorna har utvecklat diverse undervisningsmetoder i historia, och att förskollärarnahar positiva intryck av barns förmåga att lära sig historia i tidig ålder. Resultaten visar att särskilt fysiska och kroppsliga upplevelser och ett fokus på barnens egna livshistorier stimulerade barnens intresse och förståelse för historia. Dessutom framgår det av studien att förskollärna observerade att några av de äldre barnen (i 5–6-årsåldern) hade utvecklat en begynnande historisk kunskap, och att de hade börjat berätta historier om några av sina egna upplevelser. Enligt förskollärna gav barnen uttryck för en förståelse för historisk tid. Detta visar enligt författaren att historieundervisning i förskolan kan lägga grunden för barns utveckling av kunskaper i historia i skolan. Författaren påpekar också att resultaten ger uttryck för att läroplanens mål om historieundervisning på förskolan är realistiska, och att resultaten framhäver vikten av att barn lär om historia i tidig ålder.

Studien utgår från individuella intervjuer med åtta förskollärare från fem olika förskolor. Intervjuerna varade mellan en timme och en timmme och tjugo minuter. Förskollärarna fick frågor om innehåll, metoder och redskap som de använder i undervisningen i historia, och även hur barnen reagerar på undervisningen. Alla intervjuer transkriberades och analyserades med en tolkande fenomenologisk metod och med utgångspunkt i teorier om historiedidaktik.

Skjæveland, Y. (2017). Learning history in early childhood: Teaching methods and children’s understanding. Contemporary Issues in Early Childhood, 18(1), 8-22.