Syfte
Studien undersöker hur förskolepersonal uppfattar undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans arbete i början och slutet av en kompetensutvecklingsinsats. Studien besvarar följande fråga: Vilka olika uppfattningar om undervisningen med fokus på lärobjektet (naturvetenskap) och lärhandlingen (undervisning) kan urskiljas i det empiriska materialet?
Resultat
I analysen av deltagarnas svar före insatsen synliggörs tre kategorier av möjligt undervisningsinnehåll i förskolans arbete:
- naturen
- sociala frågor och värderingar
- att göra.
I början framhåller deltagarna alltså naturen som ett tänkbart innehåll i undervisningen på förskolan, särskilt aspekter som är relaterade till omsorg om naturen och hållbar utveckling. Deltagarna nämner också sociala och värderelaterade frågor, vilket pekar på att undervisningen inte kopplas till ett särskilt innehåll utan mer till aktiviteter som rör omsorg och uppfostran. Deltagarna fokuserar på ett göra-perspektiv före insatsen, som att skapa, sjunga eller leka, där själva upplevelsen är det centrala.
När ovanstående läggs samman med deltagarnas svar efter insatsens genomförande, syns en tydlig förändring. Vid insatsens slut kan bara en kategori urskiljas, nämligen naturvetenskapliga fenomen. Enligt författarna uttrycker deltagarna sig nu mer precist om vad som kan utgöra ett undervisningsinnehåll i förskolans arbete. I sina svar ger deltagarna konkreta exempel på naturvetenskapliga fenomen att arbeta med, till exempel vinden.
När det gäller deltagarnas uppfattning om själva undervisningen uttrycker de inledningsvis att undervisning är något de gör hela dagen i olika sammanhang (till exempel i samband med måltider, toalettbesök etc.). Före insatsen beskriver deltagarna undervisning som att förenkla innehåll, ge upplevelser, agera kompetent och att upprätthålla vissa strukturella förutsättningar (till exempel i förhållande till miljö och material). Efter insatsen syns förändringar i deltagarnas uppfattningar av undervisning, vilket nu ses som att kompetensområden definieras och preciseras. Deltagarna lägger nu vikt vid att ta hänsyn till barnets perspektiv, att använda ett expansivt språk och känna till det specifika ämnet, att rama in aktiviteten och att fokusera barnens uppmärksamhet. Enligt forskarna pekar resultaten på att deltagarna efter kompetensutvecklingsinsatsen har fått en utvidgat perspektiv på vad det innebär att ta tillvara och leda undervisningen på förskolan.
Design
Studien utgår från en kompetensutvecklingsinsats, vars syfte var att stärka den deltagande förskolepersonalens (barnskötare, fritidspedagoger, förskollärare, grundskollärare och personal utan pedagogisk utbildning) kunskaper om vad naturvetenskap kan vara på förskolan samt utveckla deras kompetens att undervisa i den svenska förskoleklassen. Insatsen består av två föreläsningar om inlärningsteoretiska övervägningar och en föreläsning om naturvetenskap. Förskolepersonalen deltog som arbetslag och fick utöver föreläsningarna fyra vägledningsseminarier. Till de första vägledningsseminarierna diskuterade personalen gemensam litteratur, och sedan diskuterade de projektet om naturvetenskap som skulle genomföras på förskolan. Till ett av seminarierna fick de vägledning med utgångspunkt i en videodokumenterad undervisningssituation. Totalt deltog 10 arbetslag (cirka 30 medarbetare) från förskolor i nio olika kommuner. Deltagarna arbetade med barn i åldern 1–6 år.
Artikelns empiriska material består av deltagarnas svar på en enkät med fem öppna frågor om deras uppfattning om undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans arbete. Enkäten besvarades både vid insatsens början och slut. Dessutom analyserades de skriftliga rapporter som varje arbetslag producerade i samband med projektet om naturvetenskap. Författarens analys har ett variationsteoretiskt perspektiv.
Referenser
Gustavsson, L., & Thulin, S. (2017). Lärares uppfattningar av undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet. NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, 13(1), 81-96.