Når barna møter leikeplassen – eit kjønnsperspektiv på barnas rørslemoglegheiter

Studien undersöker hur fem år gamla pojkar och flickor använder sina kroppar i utomhuslek på förskolan och vilka fysiska rum de skapar. Frågeställning: Vad kännetecknar de potentiella rummen som skapas i lek mellan fem år gamla flickor och pojkar på förskolans lekplats och vilka rörelsemöjligheter främjar de?

Resultaten visar att det inte finns några större skillnader mellan vilken lek pojkar och flickor kan delta i. Flickor kan delta i fysiskt aktiv lek och pojkar kan delta i familjelek. Det är snarare det potentiella utrymmet som det enskilda barnet skapar för sig själv som skiljer pojkarna och flickorna åt. Rummen som flickorna skapar är ofta fysiskt lugna, där det är verbal kommunikation som driver leken framåt. Hos pojkarna finns det en tendens att rummen är fysiskt aktiva och det är kommunikationen mellan kropparna som driver leken. Forskaren menar att detta kan innebära att de erfarenheter barnen har av att vara pojke och flicka gör att de potentiella rum de har möjlighet att skapa skiljer sig en del från varandra. Hon menar att resultaten ger anledning att ställa frågor kring om utomhusleken bidrar till att pojkar och flickor möts och har möjlighet att utveckla ett jämställt samhälle.

Forskaren observerade åtta fem år gamla barn på två norska förskolor (två flickor och två pojkar på varje förskola). Båda förskolorna prioriterade utomhusaktiviteter för barnen. Fältarbetet pågick under två veckor på varje förskola, där forskaren filmade barnen medan de lekte i förskolans utomhusområden. Efteråt transkriberades observationerna och analyserades tematiskt.

Pedersen, L. (2019). «Når barna møter leikeplassen – eit kjønnsperspektiv på barnas rørslemoglegheiter». Barn, 37(2):53–65.