Normalitet i barnehagen: Ansatte og barns forventninger til det å «være normal»

Studien är en studie av normalitet i förskolan ur barns och vuxnas perspektiv. Frågor som studien försöker besvara är: ”Vilken innebörd ges till normalitet av barn och personal i förskolan?” Med utgångspunkt i denna huvudfråga har två underfrågor utvecklats: ”Hur och vilka förväntningar på normalitet kommuniceras i samtal med personal och i interaktioner mellan personal och barn samt mellan barnen?” Och: ”Vilka möjligheter blir tillgängliga för barn och personal mot bakgrund av den innebörd som normalitet ges?”

Resultaten visar att barn och vuxna uttrycker förväntningar som normer och värderingar som säger något om det ”önskvärda barnet”. I studien identifieras ”Institutionella kroppar” som ett huvudtema. Institutionella kroppar indikerar och omfattar kroppar som uppfyller förväntningarna på normalitet, baserat på förskolans överordnade och underordnade mål och pedagogik. Förväntningarna på barns och vuxnas kroppar som rationella framstod som studiens huvudresultat och ses som genomgripande för alla ”kroppar”.

Resultaten visar att man försöker reglera och kontrollera barns kroppar på olika sätt, med individuell utveckling som mål samt anpassning till den sociala gemenskapen i förskolan. Dessutom lyfts temat ”reglerade kroppar” fram, vilket belyser flera underordnade tematiska områden där man försöker reglera barn: ”självständiga kroppar”, ”flexibla kroppar”, ”skolfärdiga kroppar” och ”solidariska kroppar”. Samtidigt uppstod också förväntningar som kunde identifieras som ”annorlunda kroppar”, som framstår som kroppar som personalen oroar sig för. Temat ”kroppar som oroar” (i likhet med reglerade kroppar) ses som överordnat och synliggör områden, situationer och sammanhang där oro kan uppstå: ”minoritetskroppar”, ”kroppar med motstånd” samt ”flick- och pojkkroppar”.

Studien utgör en kvalitativ undersökning där forskaren, med hjälp av livsvärdesontologi och en fenomenologisk hermeneutik, försökte förstå fenomenet normalitet som det levs av barn och vuxna i förskolan.

Studien bygger på totalt 15 timmar, med filmsekvenser indelade i 168 videoobservationer, under en period av fyra månader, då interaktioner mellan barn och mellan barn och vuxna är i fokus. Dessutom har intervjuer genomförts med all personal på den studerade förskoleavdelningen samt med en assistent och två pedagoger: totalt sju intervjuer.

Strømme, L. M. (2019). “Normalitet i barnehagen: Ansatte og barns forventninger til det å «være normal»”. Akademisk avhandling. Universitetet i Stavanger.