Syfte
Syftet med studien är att undersöka generella mönster för hur kulturella och historiska faktorer påverkar utformningen av naturvetenskapliga aktiviteter i svenska förskoleklasser. Undersökningarna utgick från aktivitetsteori och fokus ligger på hur praxisgemenskapen och inlärningskulturen på respektive förskola påverkar barns lärande. Frågeställning: Hur påverkar förskolekulturer förskollärares utformning av naturvetenskapliga aktiviteter?
Resultat
Barnen i samtliga förskolor fick möjlighet att delta i naturvetenskapliga aktiviteter. Förskolorna använde ett brett spektrum av arbetssätt inom naturvetenskap, som observationer av skillnader, estetiska metoder, konkret/konceptuell förståelse, historieberättande, fantasier och lek, fria naturupplevelser och experiment. Stark praxisgemenskap skapade starkare relationer mellan inlärningsmål och inlärningsresultat. Stark praxisgemenskap kännetecknas av gemensamma värderingar relaterade till lärarnas roll i barns lärande. I stark praxisgemenskap med en lärande kultur som utgick från naturvetenskapligt innehåll kommunicerades det ämnesrelaterade innehållet tydligare till barnen än i stark praxisgemenskap som baserades på barnens intressen. Den senare gemenskapen uttryckte en oro för att ”skolifiera” aktiviteterna, vilket resulterade i att lärarna var mer passiva och tillät barnen att kontrollera mycket av aktiviteterna själva. I svaga praxisgemenskaper blev undervisningen, inlärningsmålen, aktiviteterna och inlärningsresultatet fragmenterade och otydliga. Forskarna drar därför slutsatsen att strukturer och attityder i praxisgemenskapen spelar en viktig roll för utformningen av naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan.
Design
Datainsamlingen genomfördes på 14 svenska förskolor, främst i stadsområden, som hade tillgång till natur i närområdet. Majoriteten av deltagarna var förskolepedagoger med universitetsutbildning, men en del var anställda med annan relevant behörighet. Samtal med deltagarna om deras tankar och idéer relaterade till naturvetenskaplig undervisning i förskolan spelades in på ljudband eller video. Forskarna observerade sedan naturvetenskapliga aktiviteter och undervisning i förskolorna. De observerade sessionerna spelades in på video och fältanteckningar togs. Pedagogerna och förskollärarna deltog sedan i samtal kring observationsvideorna och de här samtalen spelades också in på ljudband/video. Därefter genomfördes semistrukturerade individuella intervjuer med deltagarna.
Referenser
Sundberg, B., Areljung, S., Due, K., Ekström, K., Ottander, C. & Tellgren, B. (2018). «Opportunities for and obstacles to science in preschools: views from a community perspective». International Journal of Science Education, 40(17):2061-2077.