Preschool teachers’ perspective on how high noise levels at preschool affect children’s behavior

Tidig exponering för ljud kan ha långtidsverkande hälsoeffekter som vi idag har liten kunskap om. Åldersspecifik hörsel, inlärning av olämpliga hanteringsstrategier och varierande biologisk stressreglering kan påverka hälsan på lång sikt. I Sverige går ungefär en halv miljon barn mellan 1 och 5 år i förskolan. Ljudexponering på förskolorna är periodvis ganska oförutsägbar, och ljudnivån kan ligga på 84 dB (inomhus) med en maxnivå på 118 dB LA_F, främst på grund av barnens aktivitet. För att öka den generella kunskapen om hur ljudnivån i förskolan påverkar hälsan beskriver den här studien barnens beteendemässiga och känslomässiga reaktioner på höga ljudnivåer samt hanteringen av den vardagliga ljudmiljön ur förskollärarnas perspektiv.

82 % av respondenterna menade att barns beteende påverkas ganska mycket eller mycket av höga ljudnivåer. Det mest förekommande beteendena kategoriserades som: bli hörd, bli distraherad, visa negativa känslor, trängsel, undvikande, tillbakadragande, vara utmattad och lärande. Den kvantitativa analysen bekräftade att det finns ett samband mellan det upplevda bullret och den förhöjda ljudnivån i förskolan och bekräftande rapporter av hur ljud påverkar barnens beteende. Den yngsta åldersgruppen rapporterade bullerrelaterade beteenden mindre frekvent och resultaten indikerar att barn i åldern 1 till 5 år påverkas mindre av höga ljudnivåer än äldre barn. Pedagogisk inriktning var inte en signifikant faktor.

Datainsamlingen utgjordes av en enkät som skickades ut via post under 2013–2014. 3 986 förskollärare svarade. Innehållsanalysen kombinerades med en kvalitativ analys. I den kvalitativa analysen analyserades förklarande faktorer som ljudnivå och grad av obehag vid höga ljudnivåer, faktorer relaterade till förskolan och respondenternas ålder i förhållande till den huvudsakliga frågeställningen: ”Tycker du att ljudnivån på förskolan påverkar barnens beteende?” Analyserna utfördes genom logistisk regression. I den grova analysen inkluderades endast en faktor åt gången i modellen. I den slutliga justerade modellen inkluderades däremot alla faktorer samtidigt. Sannolikhetsfördelningen testades för att bedöma modellens lämplighet. En signifikansnivå på p<0,05 användes. Utbildning (förskollärarens utbildning) och kön var två av inkluderingskriterierna.

Fritextsvaren analyserades genom innehållsanalys. Därutöver analyserades det manifesta innehållet för att beskriva de synliga och uttryckliga aspekterna av svaren.

Waye, K. P, Fredriksson, S., Hussain-Alkhateeb, L., Gustafsson, J. & van Kamp, I. (2019). «Preschool teachers’ perspective on how high noise levels at preschool affect children’s behavior». PLoS ONE, 14(3):e0214464.