An adapted ecosystem model for inclusive early childhood education: a qualitative cross European study

Studiens mål är att utveckla en gemensam förståelse för vad som kännetecknar en bra, inkluderande barnomsorg (quality inclusive early childhood education – IECE) för barn från tre år och upp till skolåldern. Syftet är att göra det möjligt för forskare, pedagoger och politiker att tidigt identifiera och hjälpa barn med funktionsnedsättningar, eller andra utsatta barn, genom en bra, inkluderande förskoleomsorg. Frågeställning: Vilka resultat, processer och strukturer anser europeisk förskolepersonal att en inkluderande barnomsorg innehåller?

Resultaten organiserades i ett ramverk som kombinerar en strukturell process och resultatframställan och en ekologisk utvecklingsmodell. Här identifierar forskarna fem dimensioner som en bra, inkluderande barnomsorg bör bestå av: 1) Huvudmål för en inkluderande förskola: Barnets känsla av tillhörighet, delaktighet och lärande. 2) Inkluderande processer i förskolan: Positiv social interaktion, deltagande i dagliga aktiviteter, barncentrerade tillvägagångssätt, personlig bedömning för lärande och anpassat stöd. 3) Inkluderande strukturer i förskolan: Föräldradeltagande, en holistisk läroplan, en inkluderande miljö för alla barn, kvalificerad personal, inkluderande ledarskap, samarbete. 4) Inkluderande strukturer i närmiljön: Relevant vidareutbildning, samarbete med kommunala tjänster och erbjudanden, goda övergångar. 5) Inkluderande strukturer på nationell nivå: Rättighetsbaserade tillvägagångssätt, en barnomsorg för alla, nationella läroplaner, god ledning och finansiering, utvärderingssystem och relevant utbildning och forskning. Forskarna menar att ett sådant ramverk kan vara användbart för pedagoger, forskare och politiker som vill förbättra den inkluderande barnomsorgen.

Studien ingick i ett treårigt europeiskt projekt om inkluderande förskolor. Urvalet i denna studie bestod av 32 par (en förskoleanställd och en akademiker) med fördjupade kunskaper om IECE från 28 EU-länder. Vart och ett av dessa par valde sedan en förskola från sitt hemland som de ansåg levererade en inkluderande, högkvalitativ omsorg och samarbetade med personalgruppen på förskolan för att beskriva hur de arbetade med inkludering. Åtta av dessa förskolor besöktes av projektdeltagarna. Datamaterialet analyserades med hjälp av en tematisk analys för att belysa de faktorer som informanterna ansåg ingår i en bra, inkluderande förskola.

Bartolo, P. A., Kyriazopoulou, M., Björk-Åkesson, E. & Giné, C. (2019). “An adapted ecosystem model for inclusive early childhood education: a qualitative cross European study”. International journal of School & Educational Psychology, 9(1):3-15.