Syfte
Studien undersöker måltidspraktiker bland förskolepersonal som ansvarar för de yngsta barnen, deras nivå av matneofobi – rädsla för att smaka på ny mat – samt deras deltagande i gemensamma måltider. Studien syftar till att kartlägga om personalens matningsstrategier hänger samman med deras utbildningsnivå, deltagande i gemensamma måltider och grad av matneofobi.
Resultat
Studien visar att förskolepersonal i hög grad använder modellering och uppmuntran för att främja en balanserad och varierad kosthållning. Det är mindre vanligt att använda mat som belöning eller för att reglera barns känslor. Personal med högre utbildning använder de positiva metoderna oftare och de negativa mer sällan. Över hälften av de anställda äter lunch med barnen dagligen. De använder ofta positiva strategier, men även fler hälsorestriktioner. Personal med lägre utbildning har oftare högre matneofobi, vilket är kopplat till mindre användning av känsloreglering och hälsorestriktioner. Studien konkluderar att måltidspraktiker i förskolan kan förbättras, särskilt bland personal med lägre utbildning, genom uppdaterade riktlinjer och bättre implementering.
Design
Datamaterialet hämtas från två norska kostinterventionsstudier som fokuserade på att främja hälsosamma matvanor och minska matneofobi bland barn i åldern 1–2 år. Data samlades in genom frågeformulär som besvarades av förskolepersonal om måltidspraktiker, matneofobi och deltagande i gemensamma måltider. Studie 1 omfattade 75 pedagoger från 16 förskolor i södra Norge, medan studie 2 inkluderade 55 pedagoger från 46 förskolor i Telemark, Oppland, Sør-Trøndelag och Møre og Romsdal, både i stadsmiljöer och på landsbygden.
Referenser
Helland, S. H., Bjørkkjær, T., Grasaas, E., & Øverby, N. C. (2023). Staff feeding practices, food neophobia, and educational level in early education and care settings: A cross-sectional study. Appetite, 180, 106379.
Online year: 2022
Issue year: 2023
Review year: 2022
Uppdragsgivare
Norske Kvinners Sanitetsforening & Universitetet i Agder, Norge