Syfte
Studien undersöker hur svenska förskollärare hanterar språklig mångfald i pedagogisk praxis. Fokus är på hur de balanserar mellan att vara förmedlare av det nationella språket och samtidigt främja flerspråkighet. Forskningsfrågan är: Hur navigerar förskollärare språklig mångfald i pedagogisk praxis, och hur skapar denna praxis utrymme för barns flerspråkiga användning?
Resultat
Resultaten visar att förskollärarna stödjer barns språkutveckling genom att erkänna och inkludera barnens egna språkliga initiativ. Genom translanguaging, där barnen använder hela sin språkliga repertoar, skapas möjligheter för en ny form av självständighet och identitetsutveckling. Studien visar att både barn från medelklassen och barn med olika socioekonomiska bakgrunder drar nytta av denna metod. Forskarna drar slutsatsen att pedagogiska praxis som kombinerar nationella språknormer med flerspråkiga perspektiv kan bidra till att minska sociala ojämlikheter och främja barns språkliga kompetens.
Design
Studien baseras på etnografiska data samlade från tre olika förskolor i Sverige med socioekonomiska skillnader och olika grad av flerspråkiga barn. Totalt 61 barn mellan tre och sex år och elva förskolepersonal observerades. Datamaterialet inkluderar observationer och videoinspelningar av dagliga pedagogiska aktiviteter och interaktioner mellan barn och förskollärare. Totalt genomfördes 20 dagars observationer på varje förskola under en period på tre månader.
Referenser
Lundberg, O., Lundqvist, U., Åkerblom, A., & Risenfors, S. (2023). ‘Can you teach me a little Urdu?’ Educators navigating linguistic diversity in pedagogic practice in Swedish preschools. Global Studies of Childhood, 13(3), 245–260.