Syfte
Studien utforskar hur förskolebarn, vattenspecialister och en forskare samarbetade om det hydrosociala kretsloppet i en urban kuststad i Sverige. Målet är att främja nya relationella praxis som kopplar samman samhälle, miljö och teknologi, baserat på posthumanistiska perspektiv och metodologiska tillvägagångssätt från tänkare som Stengers och Haraway. Studien undersöker barns utforskning av vattnets betydelse i vardagen och hur samarbetet med vattenspecialister ger nya insikter i vatten och avlopp.
Resultat
Resultaten visar att förskolebarn genom praktiska upplevelser kan bidra med viktig insikt och att deras perspektiv ger värde till diskussioner om samhälle och miljö. Samarbetet mellan barn, forskare och vattenspecialister framhäver hur lokala praxis kan forma nya sätt att tänka på vatten i en urban miljö och stärker barnens deltagande som aktiva aktörer i miljörelaterade frågor. Studien illustrerar också hur barns frågor, som ”Var tar vattnet vägen när vi spolar i toaletten?”, bidrar till förståelsen av komplexa samhällsprocesser relaterade till vattenbehandling och hållbarhet.
Design
Datamaterialet samlades in genom deltagande observation, där forskaren tillsammans med barnen och vattenspecialisterna dokumenterade interaktionerna genom digitala verktyg (bilder och video), anteckningar och teckningar. Utforskningarna ägde rum i barnens närmiljö och inkluderade aktiviteter som att öppna brunnslock, experimentera med vatten och observera vattenreningsprocesser.
Referenser
Postila, T. E. (2023). An Ecology of Practices – The Hydrosocial Cycle as a Matter of Concern In Preschool Children’s Explorations. Nordic Journal of Early Childhood Education Research, 20(4), 25–42.