Maneuvering suspicions of being a potential pedophile: experiences of male ECEC-workers in Sweden

Författare
Eidevald, C., Bergström, H. & Westberg Broström, A.
Källor
European Early Childhood Education Research Journal, 26(3):407-417.
År
2018

Syfte

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur män som arbetar i svenska förskolor positionerar sig i relation till pedofilidiskursen och att diskutera dess betydelse för barnomsorgen i förskolor och män som arbetar i förskolor. 

Resultat

Enligt männen i studien finns det risker för att en situation kan missförstås eller misstolkas när man utför vissa arbetsuppgifter som anses viktiga för att vara professionell i arbetet med barn. Det gör att männen måste göra svåra val och de beskriver de olika positioner de använder för att hantera risken för att bli misstänkt för övergrepp/pedofili. 

Intervjuerna berättar enligt författarna en historia där sexuella övergrepp mot barn i förskolor är konstruerad som ett socialt fenomen där rapporterade övergrepp och upplevelser av misstänkliggörande kommer i ”vågor” med olika grader av intensitet och utan slut. Pedofilidiskursen är alltid närvarande och män i förskolan måste därför förhålla sig till den. 

Resultaten visar att det är under perioder med stor medieuppmärksamhet på sexuella övergrepp mot barn som diskursen aktiveras och att det finns specifika situationer där män är tvungna att positionera sig i relation till detta. De intervjuade männen uttrycker tre olika positioner och strategier för att hantera diskursen: (1) Undvika vissa arbetsuppgifter, (2) utföra arbetsuppgifterna, men på sätt som förhindrar eller minimerar misstankar, (3) utföra arbetsuppgifterna utan att erkänna personliga risker, eftersom arbetsuppgifterna är nödvändiga i deras yrkesroll.  

Design

Studien bygger på intervjuer med 25 olika respondenter, alla män som arbetar eller har arbetat i förskolan, 23–57 år. Erfarenhet och utbildning varierade i stor utsträckning. Intervjuerna pågick under i genomsnitt 30 minuter och genomfördes både individuellt med sju respondenter och i sex gruppintervjuer med 2–4 respondenter. Svaren från intervjuerna betraktas som narrativ och analysen bygger på de delar av intervjuerna som rör sig kring deras egna eller andra manliga kollegors oro för och erfarenheter av att bli misstänkt eller rapporterad för pedofili eller sexuella övergrepp mot barn och deras resonemang kring vad oro och erfarenheter betyder för dem, för barnen och för deras professionella praxis.  

Referenser

Eidevald, C., Bergström, H. & Westberg Broström, A. (2018). “Maneuvering suspicions of being a potential pedophile: experiences of male ECEC-workers in Sweden”. European Early Childhood Education Research Journal, 26(3):407-417.

Uppdragsgivare

Ingen uppgift