The Norwegian Early Childhood Education and Care institution as a learning arena: autonomy and positioning of the pedagogic recontextualising field with the increase in state control of ECEC content

Studien beskriver hur extern styrning påverkar förskollärarnas självständighet och positionering. Studien frågeställning är: På vilket sätt positionerar sig förskollärare i ljuset av den ökade statliga kontrollen av förskolans innehåll?

De deltagande förskollärarna upplever att kraven på deras yrke har ökat de senaste tio åren, särskilt efter att ansvaret för de norska förskolorna överfördes till utbildningsdepartementet (The Ministry of Education and Research). Det betyder att pedagogerna nu är skyldiga att följa flera statliga och lokala styrdokument. En större mängd styrdokument resulterar i tydligare riktlinjer för förskolan, bland annat för arbetet med barns lärande liksom högre krav på personalens kompetens. De flesta pedagoger tycker att det är positivt med tydligare riktlinjer för förskolan från politiskt håll och bedömer att det leder till ett rikare innehåll och en ökad kunskap om lärande bland pedagoger och i förskolan.

Förväntningarna på förskollärarnas uppträdande påverkas också av hur stor kontroll de lokala myndigheterna har över förskolorna samt vilka förväntningar förskolechefen har på förskolan som kunskapsarena. Graden av lokal styrning är alltså avgörande för de möjligheter som pedagogerna har att positionera sig i sin yrkesutövning. förskollärares möjligheter att till exempel bestämma innehållet i förskolans vardag kommer därför variera från förskola till förskola och kommun till kommun. Varje enskild pedagogs positionering är i den meningen beroende av graden av självständighet på den lokala nivån. Det beror på att den statliga styrningen gäller för alla förskolor, medan de lokala ramarna och reglerna på den enskilda förskolan varierar och ger pedagogerna olika möjligheter till positionering.

Artikeln utgår från kvalitativa intervjuer med åtta erfarna förskollärare i fyra olika kommuner. Intervjuerna handlar om vardagen på förskolan, informanternas reflektioner över förskolan som kunskapsarena, förskolans prioriteringar och existerande politiska prioriteringar. Intervjumaterialet analyseras tematiskt och belyses utifrån Bernsteins kodteori, med fokus på begreppet inramning som ett verktyg att belysa sambandet mellan extern kontroll och förskollärarnas positionering.

Nygård, M. (2017). The Norwegian Early Childhood Education and Care institution as a learning arena: autonomy and positioning of the pedagogic recontextualising field with the increase in state control of ECEC content. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 3(3), 230-240.