Collective but diverse: Preschool teachers networking to develop toddler mathematics

Studien undersöker ett nationellt nätverk av förskollärare som lär sig mer om matematiskt lärande bland små barn. Aktiviteterna i nätverket ska förstås som kompetensutveckling som utgår från praxis. Studiens syfte är att undersöka vilka olikheter som kan finnas i förskollärarnas förståelse av små barns matematiska lärande, och vad dessa olikheter innebär för en gemensam kompetensutveckling i nätverket.

Resultaten visar att de planerade matematiska situationerna oftast placerades på skalan med den vertikala diskursen och det avancerade innehållet, medan de spontana matematiska situationerna oftast placerades på skalan för den horisontella diskursen. Resultaten visar också att förskollärarna ibland använde olika ord för att beskriva samma sorts matematiskt lärande, och att de ibland använde samma ord för att beskriva olika former av matematiskt lärande. Det innebär att även om några situationer var olika till diskurs och innehåll, var förskollärarnas beskrivningar av situationerna inte så olika. Enligt forskarna visar resultaten att förskollärarnas gemensamma kompetensutveckling inte automatiskt ger samma förståelse av småbarns matematiska lärande.

Förskollärarna från det nationella nätverket blev ombedda att beskriva och dokumentera de situationer där barnen sysslar med matematik, inklusive förskollärarens och barnens handlingar. De skulle också svara på hur ofta den specifika formen av situation förekom.

För att få inblick i hur matematik görs till innehåll för lärande, placerade förskollärarns sedan de beskrivna situationerna på en skala med Bernsteins begrepp om vertikala och horisontella diskurser. Den vertikala diskursen karaktäriseras av ett sammanhängande innehåll, specialiserat språkbruk och systematiskt organiserade aktiviteter. Den horisontella diskursen karaktäriseras av att vara anpassad till situationen och orienterad mot vardagsspråk. Dessa två diskurser användes för att skilja på aktiviteter som utgick från antingen vardagssituationer eller planlagda aktiviteter med ett bestämt matematiskt innehåll.

Förskollärarna skulle också placera de beskrivna situationerna inom Claessons, Engels och Currans begrepp om grundläggande och avancerat innehåll, som används för att definiera svårighetsgraden på det matematiska innehållet i en aktivitet. Det matematiska innehållet karaktäriseras som grundläggande eller avancerat beroende på barnens kunskaper och färdigheter. Det innebär att om de flesta av barnen redan behärskar det matematiska innehållet karaktäriserar innehållet som grundläggande, medan ett avancerat innehåll är nytt för de flesta av barnen. Totalt blev 38 dokumentationer analyserade.

Palmér, H., & Björklund, C. (2017). Collective but diverse: Preschool teachers networking to develop toddler mathematics. Mathematics Teacher Education and Development, 19(3), 3-16.