Programming in preschool – with a focus on learning mathematics

Studien undersöker vad som händer när programmering införs som en del av förskolans vardagsaktiviteter. Studien svarar på frågan om 3–5-åringars matematiska lärande med konkret fokus på rumsuppfattning) kan utvecklas genom systematiskt deltagande i programaktiviteter på förskolan.

Resultaten visar en samstämmighet mellan aktiviteterna i insatsen och barnens deltagande i eftertesten. Först och främst visar resultaten att barnen deltog i programmeringsaktiviterna med glädje och att barnen intuitivt undersökte och räknade ut hur robotens kommandoknappar fungerade. När det gäller barnens rumsuppfattning visar resultaten att insatsen har gjort det möjligt för barnen att utforska symboler och beräkningar. I eftertesten använde barnen ord som ”fram”, ”tillbaka”, ”rotera” och ”vänd”, och de använde sina händer och kroppar för att visa hur roboten rörde sig med hjälp av olika symboler. Barnen visade förmåga att kunna jämföra papperskartor med nätkartor liksom symboler och rörelser. Dessutom visade barnen förmåga att tänka sig fram till resultaten och förstå handlingar och förhållande mellan papperskarta, nätkarta och symboler.

Studien undersöker en insats som genomfördes under fyra månader på två förskolor. Syftet med insatsen var att undersöka möjligheterna i matematikundervisning genom att använda programmerbara robotar som var specialdesignade för små barn. Robotarna skulle programmeras av barnen med hjälp av robotens kommandoknappar. Kortfattat skulle barnen programmera robotens rörelser på två olika nätkartor . Det innebar att när roboten programmerades rörde den sig på kartan. Insatsen bestod av fyra steg där barnen var och en skulle utföra två till tre aktiviteter med varsin robot. Aktiviteternas innehåll varierade, men gemensamt för alla var att barnen själva skulle utforska matematiska idéer som att räkna ut antalet kommandon, mäta avstånd på kartan samt hur och vart roboten skulle röra sig. Genom aktiviteterna skulle barnen försöka förutse resultatet innan de programmerade sina robotar och efteråt reflektera över resultaten.

Innan insatsen påbörjades genomförde forskaren ett förtest med åtta barn, för att få en utgångspunkt för utvärderingen av insatsens effekter och för att bättre kunna anpassa insatsen. Genom praktiska övningar undersökte forskaren barnens förståelse av instruktioner (fram, tillbaka, vända, höger, vänster), förmåga att koordinera muntliga räkneord) med handlingar och rumsuppfattning. Efter insatsen genomförde forskaren ett eftertest med samtliga åtta barn, där barnens förståelse och bruk av instruktioner samt förmåga att koordierna symboler, karta och räkneord samt handlingar undersöktes genom praktiska övningar. Till exempel fick barnen ett papper med pilar på som beskrev hur roboten skulle programmeras. Barnen skulle sedan programmera roboten utifrån instruktionerna och förutse resultatet. Sist skulle barnen teckna robotens rörelser på ett papper.

Palmér, H. (2017). Programming in preschool – with a focus on learning mathematics. International Research in Early Childhood Education, 8(1), 75-87.