Who uses early childhood education and care services? Comparing socioeconomic selection across five western policy contexts

Studien jämför antal barn som går i förskola mellan fem olika länder, med hänsyn till olika nationella system. Socioekonomiska faktorers påverkan studeras också. Fokus är på spädbarn (5–9 månader) och små barn (36–41 månader).

Studien visar att antal spädbarn som går i förskolan är lägre i de länder där föräldrarna hade möjlighet till minst sex månaders betald föräldraledighet, medan antalet barn i åldern 36-41 månader som går i förskolan var högre i dessa länder. Högre antal hänger samman med generella bidrag (det vill säga subventionering av förskoleavgiften som inte bara är inriktad på familjer med låg inkomst). Över lag var låg inkomst, låg utbildningsnivå hos modern och mer än ett barn i familjen associerat med lägre antal barn i förskola. I länder där det fanns generella bidrag minskade effekten av låg inkomst och antal barn i familjen, när avgiften var inkomstjusterad eller nedsatt på grund av flera barn. Norge var det land där flest socioekonomiska effekter minskade och samtidigt det enda land som investerade mer än 1 procent av bruttonationalprodukten i små barn. Inte desto mindre hänger låg utbildningsnivå hos modern konstant samman med minskat antal genomgående för alla länder.
Sammantaget pekar studien på stora variationer i antal barn som går i förskola mellan länderna. Olikheterna kan kopplas till skillnader i ländernas villkor för exempelvis föräldraledighet.

I studien ingår data från fem kohorter av barn (totalt 21 437 barn) från Storbritannien, USA, Holland, Kanada och Norge. Författarna använder data från fem longitudinella studier, som alla innehåller information om antal barn som går i förskola, familjebakgrund och socioekonomiska faktorer. Studierna jämförs med hänsyn till antal barn i förskola, ländernas användning av institutionaliserad förskola eller barnpassning i privata hem och socioekonomiska faktorers inflytande på deltagande i förskola.

Författarna undersöker också en rad specifika policyelement, bland annat omfattning av betald föräldraledighet, subventionering av förskoleavgift och minskad föräldrapenning på grund av låg inkomst eller flera barn i familjen samt obligatorisk sysselsättning för ensamstående föräldrar som lever på socialbidrag. Slutligen analyserades sex demografiska och socioekonomiska faktorer: etnicitet, moderns ålder, familjeinkomst, moderns utbildning, ensamståendes föräldrastatus och antal barn i familjen.

Petitclerc, A., Côtè, S., Doyle, O., Burchinal, M., Herba, C., Zachrisson, H. D., Boivin, M., Tremblay, R. E., Tiemeier, H., Jaddoe, V. W., & Raat, H. (2017). Who uses early childhood education and care services? Comparing socioeconomic selection across five western policy contexts. International Journal of Child Care and Education Policy, 11(3), 1-24.