Student Teachers’ Workplace-Based Learning in Sweden on Early Childhood Education for Sustainability: Experiences in Practice Settings

Studien undersöker hur förskollärarstudenter beskriver sina upplevelser av utbildning om hållbarhet under sin praktik på en förskola, bland annat observerade de dilemman i arbetet och bristande överensstämmelser i uppfattningar om utbildning i hållbarhet.

Författaren identifierar tre teman som illustrerar både studenternas meningsskapande och handledarnas uppfattningar samt särskilda kulturer om att utbilda i hållbarhet i förskolan:

• Förskollärarstudenternas konstruktioner av kunskap om utbildning i hållbarhet.
I sina bloggar beskriver de flesta studenter en förändring i sin förståelse av utbildning i hållbarhet från kursens start till efter praktikperioden. Före kursen uppfattade de flesta av studenterna utbildning i hållbarhet som miljömässig eler ekonomisk hållbarhet, medan de senare reflekterade över sin egen förståelse och problematiserade hur de kan arbeta med utbildning i hållbarhet i en pedagogisk praxis. Det framgår att särskilt möjligheten att ha en dialog och diskutera med handledaren och andra medarbetare i förskolan hade stor betydelse för studenternas förändrade förståelser. Tillsammans med handledaren utforskade studenterna viktiga frågor om och praktiserande av hållbarhet i ett pedagogiskt sammanhang, där det uppstod en gemensam relation som gjorde det möjligt för studenterna och handledarna att lära av varandra.

• Dilemman när det gäller det praktiska genomförandet av utbildning i hållbarhet i förskolan.
Författaren finner åtskilliga dilemman i studenternas bloggar, som särskilt handlar om vad utbildning i hållbarhet betyder i praktiken, och som återspeglar konstruktionen av olika kulturer om att ”göra” utbildning i hållbarhet i de olika sammanhangen i förskolan. Det framgår bland annat att arbetet med social och kulturell hållbarhet i praktiken är beroende av om förskolan är multikulturell eller monokulturell. På de mångkulturella förskolorna betraktas arbetet med kulturell mångfald som både essentiell och nödvändig, medan det framgår att i flera av de monokulturella förskolorna bara i mindre grad (eller inte alls) arbetas med kulturell mångfald som en del av den sociala och kulturella hållbarheten. Dessutom framgår det att barnens unga ålder på några förskolor var en bromskloss för arbetet med utbildning i hållbarhet, liksom att graden av pedagogernas personliga engagemang verkar vara avgörande för arbetet med hållbarhet.

• Viktiga aspekter på och bristande överensstämmelser i utbildning i hållbarhet i förskolan.
Av studenternas bloggar framgår en del viktiga aspekter och bristande överensstämmelser. Några studenter beskriver bristande överensstämmelser mellan dem själva och deras handledare i tolkningen och praktiserandet av de olika dimensionerna av utbildning i hållbarhet. Det kom bland annat till uttryck via spänningar och motstånd i deras inbördes diskussioner, vilket några studerande beskriver som problematiskt. En annan viktig aspekt som framgår av studenternas bloggar är frånvaron av en helhetssyn på utbildning i hållbarhet på den enskilda förskolan. Även om alla förskolorna på olika sätt arbetade med utbildning i hållbarhet, arbetades det sällan med hållbarhet på en systematisk nivå som förankrade hållbarhet i vardagsaktiviteter och rutiner. Det framgår också att de olika dimensioner av utbildning i hållbarhet inte sattes in i ett helhetsperspektiv, utan däremot betraktades som separata delar.

Studiens empiriska data består av 76 bloggar (188 sidor text) skrivna av pedagogstudenter som en del av en kurs om utbildning i hållbarhet i förskolan. Förskollärarstudenterna fick i uppgift att beskriva sina upplevelser av utbildning i hållbarhet under praktiken, och att reflektera över problem med hållbarhet utifrån en svensk version av Educational Rating Scale for Sustainable Development in Early Childhood (ERS-SDEC) samt facklitteratur om utbildning i hållbarhet i pedagogisk praxis. Dessutom uppmanades de att diskutera sina reflektioner och frågor med sina handledare. Analysen fokuserar särskilt på studenternas förståelse av de sociala, ekonomiska, miljömässiga och politiska dimensionerna av utbildning i hållbarhet och den inbördes förbindelsen emellan dem.

Ärlemalm-Hagsér, E. (2017). Student Teachers’ Workplace-Based Learning in Sweden on Early Childhood Education for Sustainability: Experiences in Practice Settings. International Journal of Early Childhood, 49(3), 411-427.