Personalets praksiser for å støtte barn med autisme til sosial deltakelse i barnehagens uformelle miljø: En kritisk fortolkende case-studie med et kryssnasjonalt perspektiv

Avhandlingen är skriven inom området specialpedagogik. Syftet är att utveckla nya perspektiv och ny kunskap om förhållanden som påverkar personalens praxis för att stödja barn med autism till socialt deltagande, i förskolans informella miljö. 

Frågeställning: Hur kan praxisarkitekturerna skapa möjligheter eller begränsningar för personalens praxis att stödja barn med autism till socialt deltagande i förskolans informella vardag?

Resultat från tre delstudier hjälper till att belysa frågeställningen. På grundval av resultaten konstrueras tre olika typer av praxis i avhandlingen: den relationella, den ambivalenta och den instruerande praxisen. Resultaten tyder på att när personalen har en gemensam pedagogisk plattform, en helhetlig praxis och en gemensam kunskapsutveckling där barnet tolkas positivt är det förutsättningar som skapar medvetenhet hos personalen om praxis. När den pedagogiska plattformen är inkonsekvent, oflexibel och fokuserar på den vuxnes roll i barnets lärande kan det leda till låg medvetenhet hos personalen i deras praxis att stödja barnet till socialt deltagande. Studien drar slutsatsen att för att främja socialt deltagande för barn med autism måste personalens praxis vara medveten och informerad, där personalen ägnar tid åt att utveckla positiva relationer till barnet, i förskolans informella miljö.

Undersökningen har ett gränsöverskridande perspektiv och två norska och en engelsk förskola, med ett barn med autism och deras personal på varje förskola, deltar i fallstudien.

Metoder som används för att undersöka fenomenet är deltagande observation, videoobservation, intervjuer med förskollärare och föräldrar samt fokusgruppsintervjuer med personalen.

Resultat:

Olsen, K. (2019). “Personalets praksiser for å støtte barn med autisme til sosial deltakelse i barnehagens uformelle miljø: En kritisk fortolkende case-studie med et kryssnasjonalt perspektiv”. Akademisk avhandling. Universitetet i Oslo.