Food practices and risk constructions in Norwegian and French kindergartens

Studien analyserar och jämför måltidspraktiker i norska och franska förskolor. Forskarna jämför kulturella normer och lokala praktiker kopplade till mat i förskolan med särskilt fokus på ”risk”-konstruktioner. Risker definieras i studien som oförutsedda faror och säkerhetsrisker. Enligt forskarna läggs i vårt moderna samhälle stort fokus på säkerhet och framtiden, särskilt i en förskolekontext. Här hävdar de att mat fyller en central funktion, särskilt med tanke på barnens framtid och vikten av att skapa goda matvanor så tidigt som möjligt. Frågeställning: Hur tolkas, hanteras och förhandlas riskkonstruktioner i samband med matpraktiker av förskollärare i Norge och Frankrike?

Analysen visar att det både i det norska och det franska samhället finns en medvetenhet kring utmaningar kopplade till övervikt och fetma. I båda samhällena anses det också viktigt att följa internationella rekommendationer avseende hälsosam mat för en god framtida hälsa. Vad som uppfattades som riskfyllda matpraktiker definierades utifrån riktlinjer från myndigheterna snarare än utifrån barns, föräldrars och medarbetares erfarenheter. Förskollärarna upplevde att deras roll var att agera experter gentemot barnens föräldrar på ett sätt som innebar att varken föräldrarna eller barnen fick komma till tals. På de franska förskolorna var kockarna garanter för hälsosamma måltider, medan det i Norge var förskollärarna som talade om för föräldrarna vilken typ av mat som var bra för deras barn. Forskarna hävdar att föräldrarna fråntogs möjligheten att göra en egen riskbedömning, och därmed ansvaret, kring vilken mat som var bra för barnen. De menar att förskolan därmed är en del av ett socialpolitiskt verktyg som antingen stödjer eller motarbetar de matvanor barnen har med sig hemifrån. Det kan i sin tur påverka barnens uppfattning om sin egen kultur och förmåga att känna stolthet över sitt ursprung. 

Gruppintervjuer med pedagoger från 5 olika förskolor i Norge och Frankrike genomfördes i syfte att jämföra praktiker i de två länderna. I Norge bestod urvalet av medarbetare på två förskolor i Oslo, en småbarnsavdelning (1–2 år) och en avdelning med äldre barn (3–6 år). Det franska urvalet bestod av ett daghem (crèche) med barn i tvåårsåldern och två småbarnsavdelningar (maternelles) i Parisområdet. Alla förskolor låg i stadsområden och lydde under lokala myndigheter och nationell lagstiftning. Forskarna gjorde videoinspelningar av de dagliga matrutinerna på varje förskola. Inspelningarna visades för pedagogerna, som tillsammans reflekterade över och diskuterade sina egna och andra praktiker.

Greve, A., Garnier, P., Ulvik, O. S., Øien, I., Chantseva, V., Fallang, B., Gulbrandsen, L. M. & Rayna, S. (2019). “Food practices and risk constructions in Norwegian and French kindergartens”. European Early Childhood Education Research Journal, 27(4):494-505.