Å skape rom for flerspråklighet: En studie av diskursive vilkår for barnehagens språklige praksis med flerspråklige barn

Studien undersöker olika förutsättningar för förskollärares språkliga praxis med flerspråkiga barn. Syftet med studien är att få större insikt i hur förståelsen för flerspråkighet i förskolan skapar utrymme för förskollärares flerspråkiga praxis och för samarbete med barnens föräldrar. Språklig praxis förstås som pedagogisk språklig praxis relaterad till förskollärares roll i förskolan som kontext.

Ett vanligt inslag i förskolorna är att de anser att flerspråkighet är en tillgång. Den rådande synen på flerspråkighet ser dock olika ut. Medan man i den norska förskolan förstår flerspråkighet främst som en dualitet bestående av modersmål och norska, är synen på flerspråkighet i den tyska förskolan mer dynamisk och kopplad till en syn på språket som en tillgång i kommunikationen. Analysen visar hur olika syn på flerspråkighet konstrueras på både institutionell och individuell nivå och hur de både är kopplade till och ifrågasätter tillgångssynen som ram. Det blir tydligt hur förskollärares syn på flerspråkighet å ena sidan är kopplad till deras egen språkliga praxis och å andra sidan förståelsen för barnens språkliga praxis. När det gäller föräldrasamarbete pekar datamaterialet framför allt på motsättningar mellan förskolans och föräldrarnas syn på flerspråkighet och hur de påverkar förståelsen av varandras språkval och praxis. Resultaten används för att diskutera hur diskurserna om flerspråkighet på mikro- och makronivå hänger samman och hur de skapar utrymme och ramar för förskollärarnas språkliga praxis och för samarbete med barnens föräldrar.

Studien är en kvalitativ etnografisk fallstudie av språklig praxis på två förskolor, en i Norge och en i Tyskland.

Studiens datamaterial består av relevanta styrdokument för förskolan, bilder av förskolans ”semiotiska landskap” (av tecken och symboler), fältanteckningar om förskollärarnas språkliga praxis och intervjuer med förskollärare och föräldrar. Med hjälp av Michail Bachtins koncept om yttrande, talgenrer, röst, diskurs och ideologi studeras förskollärares och föräldrars språkliga praxis som nexus för diskurser om flerspråkighet kopplad till förskolan som institution. Förskollärarnas språkpraxis, deras och föräldrarnas syn på flerspråkighet kopplas vidare till diskurser på makronivå.

Pesch, A. M. (2018). “Å skape rom for flerspråklighet: En studie av diskursive vilkår for barnehagens språklige praksis med flerspråklige barn”. Akademisk avhandling. Universitetet i Tromsø.