Special educational needs practices in Norwegian and Belarusian preschools

Studien undersöker och jämför relationen mellan förskollärare och barn med språksvårigheter i en norsk respektive en belarusisk kontext. Frågeställning: Vad kännetecknar förskolepersonalens relationer till barn med inlärningssvårigheter och hur upplevs dessa relationer?

Författaren konstaterar att det finns tre aspekter som tydliggör skillnaderna i relationen mellan personal och barn i de två länderna: Inledande positionering, lärarstöd och omsorg. Hon menar att skillnaderna delvis beror på lärarnas individuella och mellanmänskliga egenskaper, men också på olikheter i de två ländernas sociokulturella kontext. Den belarusiska förskolläraren hade ett tydligt fokus på resultaten av det specialpedagogiska stödet. Här ledde det lärarorienterade stödet till att den emotionella omsorgen och närheten begränsades. Läraren hade ett dominansförhållande gentemot barnet, vilket gick ut över barnets roll som ett aktivt och meningsskapande subjekt. I den norska kontexten var det specialpedagogiska stödet nära kopplat till omsorg. Förskolläraren lade vikt vid att barnet skulle skaffa sig erfarenheter på egen hand. En sådan specialpedagogisk strategi ledde till att barnet fick svårigheter att kontrollera och organisera sig själv.

I en kvalitativ fallstudie intervjuade och observerade forskaren två förskollärare, en från Norge och en från Belarus. Förskollärarna var i ungefär samma ålder, hade likvärdig utbildning och arbetslivserfarenhet och arbetade med barn med inlärningssvårigheter. Barnen i undersökningen var en norsk pojke och en belarusisk pojke som båda var 5 år gamla och fick specialpedagogiskt stöd. Data samlades in genom videoobservation och filmade intervjuer. Resultaten analyserades genom narrativ analys och de två berättelserna jämfördes.

Hanssen, N. B. (2018). "Special educational needs practices in Norwegian and Belarusian preschools". Akademisk avhandling. Nord universitet.