Characteristics of staff-child interaction in 1-3-year-olds' risky play in early childhood education and care

Studien undersöker om konceptet byggnadsställning kan användas för att beskriva mönster i personal-barn-interaktion vid 1–3-åringars riskfyllda lek i förskolan. Studiens syfte är dubbelt: (1) att undersöka relevansen för begreppet byggnadsställning i förhållande till personal-barn-interaktion och riskfylld lek, och (2) att undersöka mönster i personal-barn-interaktion i samband med riskfylld lek.

Resultaten visar att byggnadsställningar är ett relevant teoretiskt begrepp för att beskriva högkvalitativa personal-barn-interaktioner, vilket leder till ökade möjligheter till utvecklingsmässig stimulans. Av de 171 fallen av riskfylld lek där pedagogiska medarbetare var närvarande reagerade de inte i 70 av fallen (41 %). Personal-barn-interaktion med direkt koppling till riskfylld lek ägde rum i de återstående 101 fallen. Av dessa 101 fall observerades interaktion med och utan ”byggnadsställningar” i 78 % respektive 22 % av fallen.

Totalt deltog fem förskolor i studien. Urvalet bestod av 53 barn mellan ett och tre år samt 21 pedagogiska medarbetare, 15 kvinnor och sex män. Barnen bestod av 28 pojkar och 26 flickor (26 barn på ett år, 20 barn på två år och sju barn på tre år). Grupperna med 1–3-åringar observerades i tio dagar (198 fall av riskfylld lek). Förskolor valdes ut bland de förskolor som deltog i forskningsprojektet BePro (Better provision for Norway´s children in ECEC). Två av förskolorna valdes ut utifrån deras respektive poäng på tester av småbarns fysiska miljö (ITERS-R-poäng). För potentiella kontrasteffekter valdes en förskola ut bland förskolorna med högst poäng och en förskola bland de med lägst poäng. Dessutom valdes två natur-/friluftsförskolor ut baserat på tidigare forskning om att man hade större chans att få relevanta observationer utomhus. Slutligen valdes en förskola med endast ettåringar ut för att få mer detaljerade observationer av denna specifika åldersgrupp. Data samlades främst in genom etnografiska metoder, det vill säga att forskaren deltog i barnens vardag i förskolan, men spelade bara in utvalda aspekter eller fenomen. Observationerna delades in i två huvudkriterier: subjektiv och objektiv risk i en given situation.

Kleppe, R. (2018). "Characteristics of staff-child interaction in 1-3-year-olds' risky play in early childhood education and care". Early Child Development and Care, 188(10):1487-1501.