Temporal settings in kindergarten: a lens to trace historical and current cultural formation ideals?

Artikeln undersöker hur föreställningar om barndom och barns kulturella utveckling integreras i tidsplaneringen av den dagliga verksamheten på förskolan. Forskaren jämför två förskolor, en i Norge och en i Kina, och undersöker vilka utvecklingsideal som kan urskiljas utifrån hur de två förskolorna planerar verksamheten. Frågeställningar: 1. Hur regleras och planeras tiden på två förskolor i två olika länder? 2. Vad är avsikterna och målen med den specifika tidsplaneringen på dessa förskolor? 3. Vilka samhälleliga och institutionaliserade förväntningar och krav finns inbyggda i det sätt på vilket tiden regleras? 4. Vilka motsättningar finns inbyggda i den dagliga tidsplaneringen i norska respektive kinesiska förskolor? 

Resultaten indikerar att tidsplaneringen på den kinesiska förskolan är synkron och effektiv, medan tiden på den norska förskolan är mer flexibel och individuellt organiserad. Forskaren menar att kulturella utvecklingsideal påverkar tidsplaneringen i båda länderna. På den kinesiska förskolan identifierar hon ett ideal om ömsesidigt beroende, men samtidigt konkurrenskraftiga barn. Tidsplaneringen är förutsägbar och det finns tydliga förväntningar på vad barnen ska göra mellan de organiserade aktiviteterna. Barnen förväntas vara en del av en grupp och det finns förväntningar på hur de ska bete sig i gruppen. Forskaren tror att dessa ideal är uttryck för en önskan om att barnen ska lära sig hur man lever och överlever i ett samhälle med stor befolkning. Studien visar att idealet om självdisciplin och ömsesidigt beroende står i motsättning till kravet på att barnen ska vara effektiva, fokuserade och konkurrenskraftiga, krav som också har en framträdande plats på den kinesiska förskolan. Idealet om ett effektivt tidsutnyttjande handlar inte bara om ömsesidigt beroende, utan också om att överleva i ett samhälle präglat av konkurrens.  

Forskaren beskriver tidsplaneringen på den norska förskolan som flexibel och individualiserad, en tidsplanering som utgår från bilden av barnet som oberoende men samtidigt sårbart. Barnen förväntas fylla tiden mellan organiserade aktiviteter på egen hand, och de betraktas som kompetenta och autonoma personer med ansvar för sina egna val. Samtidigt hittar forskaren även spår av det sårbara barnet i den norska förskolan. Barnet ska skyddas mot alla svårigheter och krav i världen utanför och förskolan ska fungera som en skyddad plats.  

Datamaterialet består av observationer av tidsplaneringen på två förskolor, en norsk och en kinesisk, samt fokusgruppsintervjuer med förskolepersonalen. Forskaren studerade förskolans schema innan hon observerade hur det praktiserades i den dagliga verksamheten på förskolan. Observationerna pågick i tio dagar på varje förskola. Därutöver gjordes 8 fokusgruppsintervjuer, 4 på varje förskola, där personalen fick titta på och diskutera videoinspelningar och fotografier från båda förskolorna och diskutera hur de tolkade och använde sina scheman.

Birkeland, Å. (2019). “Temporal settings in kindergarten: a lens to trace historical and current cultural formation ideals?”. European Early Childhood Education Research Journal, 27(1):53-67.