Sign making, coordination of perspectives, and conceptual development

Författare
Magnusson, M., & Pramling, N.
Källor
European Early Childhood Education Research Journal 24(6), 841-856.
År
2016
ISBN
27392507

Syfte

Studien undersöker hur förskollärare hjälper barnen att förstå symboler. Intresset är inriktat på symboler på skyltar, exempelvis användningen av överkorsning för att beteckna att något är förbjudet.

Resultat

Tre samarbetsmönster var de vanligaste i undervisningen när förskollärarna skulle lära barnen att förstå symboler på skyltar. I det första bytte förskolläraren ut bakgrunden för symbolen, symbolen var alltså konstant och bakgrunden varierade. Förskolläraren ritade överkorsningen för att beteckna förbud men bytte ut det som korsades över till exempelvis en glass eller en gunga. Barnet och förskolläraren pratade om att det var förbjudet att äta glass, att gunga osv. Bakgrunderna ger olika sammanhang till symbolen och barnet lär sig då vad symbolen betyder i dessa situationer.

I det andra mönstret pratar barnet och förskolläraren om vad överkorsningen betyder generellt, att någonting är förbjudet. De ritar ett äpple på ett vanligt papper och ett kryss på ett genomskinligt. Sedan lägger förskolläraren omväxlande krysset över äpplet och tar bort det igen, och de pratar om att det i det ena läget går bra att äta äpplet men att det i det andra läget är förbjudet. Variationen mellan krysset på och av lär barnet vad krysset betyder.

I det tredje mönstret börjar förskolläraren med att fråga barnet hur hon eller han uppfattar olika symboler, till exempel varningsskyltar. När barnet har berättat om sina erfarenheter av en specifik varningsskylt och man har talat om dem, övergår förskolläraren till att prata om det generella begreppet varning och dess symbol. Hon ritar en trekant på ett genomskinligt papper som hon omväxlande lägger över och tar bort från en bild av något. Sedan frågar hon barnet vad det betyder i de olika lägena. Förskolläraren utgår alltså från barnets erfarenheter och använder dem för att få barnet att förstå symbolen på ett mer generellt plan.

Design

Författarna observerade tolv barn i åldern 4–6 och två förskollärare under två utbildningspass om skyltar och deras betydelse. På den första lektionen pratade förskollärarna och barnen om vad symboler på skyltar betyder utifrån barnens teckningar. På den andra lektionen undervisade förskollärarna vart och ett av barnen enskilt om vad överkorsning och trekant betyder på skyltar. Överkorsning betyder förbud och trekant varning. I undervisningen använde förskollärarna variationsteori där tanken är att man lär sig en företeelse om den är konstant medan andra saker varierar. Exempelvis lär man sig färgen rött när man ser att det finns andra färger, och det röda samtidigt är konstant. I analysen använder författarna den andra lektionen där barnen blev undervisade enskilt.

Referenser

Magnusson, M., & Pramling, N. (2016). Sign making, coordination of perspectives, and conceptual development. European Early Childhood Education Research Journal 24(6), 841-856.

Uppdragsgivare

Ingen upplysning