Være sammen, kompetanseløft i barnehagen: Rapport fra evalueringen av deltakernes vurderinger, opplevelser og erfaringer med kompetanseheving og kvalitetsutvikling i pilotbarnehagene i Være Sammen implementeringsåret 2011-2012.

Författare
Omdal, H.
Källor
Ph.d.-afhandling. Universitetet i Agder, Kristiansand.
År
2013

Syfte

Syftet med studien är att bedöma projektet ”Være Sammen”, som implementerades på 21 norska förskolor (barnehage) 2011. Fokus för utvärderingen är att belysa personalens bedömning av projektet och de erfarenheter som man gjorde på förskolorna under tiden samt att diskutera implementeringsprocessen och i hur hög grad projektet bidrog till ett egentligt kompetenslyft.

”Være Sammen” består av flera element; implementering, auktoritativ vuxenroll, fokus på uppbyggnaden av barns relationer, hantering av utmanande beteende hos barn, tidig insats, kommunikationsteori samt medarbetarvägledning. ”Være Sammen” består av vuxenmaterial som presenterar teorin bakom projektet. Det består även av ett barnmaterial som barnen ska använda. I barnmaterialet fokuserar man på dialog och samarbete mellan vuxna och barn samt mellan barn och barn med avseende på att stimulera till en lärmiljö där barnet är med och påverkar livet på förskolan. Förskolorna får undervisning och handledning av handledare som har gått en handledarutbildning. Avsikten med ”Være Sammen” är att lyfta den pedagogiska personalens kompetenser, som ska förebygga barns utmanande beteende samt främja inkludering och goda relationer.

Resultat

Studien visar att den pedagogiska personalen upplever förbättringar efter implementering av projektet ”Være Sammen”. Personalen är positivt inställd till flera av projektets komponenter. Idén med den auktoritativa vuxenrollen är att pedagogen är en ”varm” och ”tydlig” vuxen. I synnerhet den auktoritativa vuxenrollen bedöms av många som en av de faktorer som bidrar mest till kompetensökningen på förskolor.

Pedagogernas process med handledare används för att reflektera över den egna pedagogiska praxisen samt sparring med andra kolleger. Många anser att personalens arbete mot gemensamma mål för barnen har stärkts.

Därutöver anser en del att samspelet mellan barn och vuxna präglas av mer empati, eftersom det är större fokus på att bygga relationer och interaktion med barnen på ett medvetet och organiserat sätt. Exempelvis används färre timeouter gentemot barnen efter att projektet inletts. Därutöver pekar flera av de anställda på att barnen internt har fått bättre relationer till varandra, på så sätt att de blir bättre på att sätta ord på sina känslor.

Studien visar att det har varit en utmaning att projektet skulle utvecklas och genomföras samtidigt. Av intervjuerna framgår det att projektet påverkades av förseningar i samband med att materialet skickades till barnen och pedagogerna. Dessutom hade materialet som utvecklades för barnen inte en sådan kvalitet att barnen kunde hantera det själva. Användningen av materialet förutsätter till exempel goda språkkunskaper och upplevs som besvärligt för tvåspråkiga barn och barn med språkliga svårigheter.

Studien visar vidare att det är avgörande för personalens motivation för projektet och åtaganden i samband med projektet att ledningen på förskolan visar engagemang och att det finns en genomarbetad projektplan. Detta gäller i varierande grad. Därför varierar även personalens motivation mellan olika institutioner.

Slutligen visar studien att det på en rad olika områden finns signifikanta skillnader vad gäller bedömningen av projektet, beroende på om de anställda har en pedagogisk utbildning eller inte. Anställda med pedagogisk utbildning är generellt mer positivt inställda till projektet och upplever att de får ett större utbyte, bland annat i samband med handledningarna och barnmaterialet.

Design

Datamaterialet består av en enkätundersökning som skickades ut till 21 förskolor som deltagit i projektet ”Være Sammen”. Alla förskolor har besvarat enkäten, vilket resulterade i svar från 118 respondenter. Därutöver gjordes intervjuer med fokusgrupper och enskilda personer med den pedagogiska personalen, handledare och projektledningen.

Man gjorde fokusgruppintervjuer med sju olika medarbetargrupper. I genomsnitt deltog 5–7 anställda, både assistenter, pedagoger och pedagogiska chefer. Därutöver intervjuades nio handledare och cheferna för projektet. Fokusgruppintervjuerna handlade om utbildning av den pedagogiska personalen, rollen som handledare samt implementeringsprocessen. De enskilda intervjuerna med projektledningen handlade om bakgrunden för projektet samt ledningens roll i processen.

Referenser

Omdal, H. (2013). Være sammen, kompetanseløft i barnehagen: Rapport fra evalueringen av deltakernes vurderinger, opplevelser og erfaringer med kompetanseheving og kvalitetsutvikling i pilotbarnehagene i Være Sammen implementeringsåret 2011-2012. Ph.d.-afhandling. Universitetet i Agder, Kristiansand.

Uppdragsgivare

Ingen upplysning