Bångstyriga barn: Makt, normer och delaktighet i förskolan.

Författare
Dolk, K.
Källor
Ph.d.-afhandling. Stockholms universitet, Stockholm.
År
2013
ISBN
9789170377259

Syfte

Syftet med studien är att undersöka de spänningar och konflikter som uppstår i relationen mellan barn och vuxna i samband med svenska förskolors arbete med värderingar, där man aktivt och medvetet arbetar med att förbättra jämlikhet, jämställdhet och deltagande på förskolan. Studien fokuserar på makt, normer, ålder, delaktighet och motstånd, där de kommer till uttryck i relationen mellan barn och vuxen.

Resultat

Studien visar att önskemålet om jämställdhet och jämlikhet ofta kan vara svårt för pedagogerna att uppfylla i praktiken. Pedagogerna upplever att de pedagogiska metoderna, som har ett direkt syfte att stödja jämställdhet och lika deltagande, i praktiken inte fungerar särskilt bra. Det kommer bland annat till uttryck i åtgärden "Barnrådet", där tanken är att barnen ska kunna uttrycka sin attityd till tidigare och framtida aktiviteter och rutiner.

Studien visar att även om det är tanken att det är barnen som ska sätta dagordningen, så blir det ofta pedagogernas förslag och åsikter som följs. Maktrelationen mellan barn och vuxna manifesteras därför snarare än suddas ut. Pedagogerna är medvetna om detta förhållande, men upplever att det är svårt att få det att fungera på annat sätt, eftersom samlingen annars präglas av oordning och bristande fokus.

Generellt är pedagogerna osäkra på vad jämställdhet, jämlikhet och deltagande exakt innebär. Man ger bland annat uttryck för en oro för att barnen får bestämma så mycket att det pedagogiska arbetet urvattnas. Det var väsentligt för pedagogerna att ha ett gemensamt och konsekvent sätt att se på olika pedagogiska situationer och rutiner.

Studien påpekar dock att detta gemensamma synsätt kan medföra att interaktionen mellan barn och vuxna redan är förutbestämd. Därför blir det litet utrymme för improvisation och otraditionella lösningar. Aktiviteterna blir alltså mycket mer vuxenstyrda än det var avsett.

I studien dras slutsatsen att barns motstånd och "felaktiga" reaktion på normer och värderingar kan medföra att man ändrar sin demokratiuppfattning på förskolor. Ofta är det svårt för pedagogerna att upptäcka normer och värderingar, men när barnen bryter mot dem kan det bidra till att sätta fokus på det som pedagogerna uppfattar som självklart. Barnens motstånd i samband med exempelvis Barnrådet kan ses som ett krav på demokratiska relationer och aktiviteter på institutionen, som utmanar och överskrider etablerade gemensamma synsätt, rutiner och pedagogiska metoder.

Design

Datamaterialet är baserat på en fältobservation på en svensk förskola där pedagogerna arbetar med genuspedagogik, likabehandling och barns rättigheter. Det går 16 barn på förskolan, som när datainsamlingen inleddes var mellan14 månader och 5 år. Studien fokuserar dock på barn i åldern 3–5 år, vilket omfattade 11 barn, varav sex var flickor och fem var pojkar.

Fältarbetet löpte över ett år, då forskaren observerade den dagliga aktiviteten på förskolan med särskilt fokus på de vuxenstyrda aktiviteterna. Vardagen på förskolan dokumenterades genom fältnoter, foton och ljud- och videoupptagningar samt förskolans anteckningar om aktiviteter och styrningsdokument.

Dessutom hade forskaren och pedagogerna löpande möten, där de diskuterade och problematiserade barnens möjligheter till deltagande. Syftet med mötena var att utveckla och förbättra den pedagogiska praxisen. På dessa möten inrättades ett tillvägagångssätt för åtgärdsforskning. Avslutningsvis intervjuades åtta barn i åldern tre till sex år.

Referenser

Dolk, K. (2013). Bångstyriga barn: Makt, normer och delaktighet i förskolan. Ph.d.-afhandling. Stockholms universitet, Stockholm.

Uppdragsgivare

Ingen upplysning