Syfte
Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för svenska och norska barns möjligheter och sätt att delta vid samlingar på förskolor samt vilken roll deras kön spelar i det sammanhanget. Studien undersöker hur barns deltagande förmedlas till flickor respektive pojkar och vilka könsrelaterade mönster som uppstår i vuxen-barn-interaktioner vid samlingar.
Resultat
Studien visar att pedagogerna lägger stor vikt och värde vid samlingsstunderna som anses vara viktiga för att stärka kollektivet. Studien visar även att det samtidigt finns en spänning mellan kollektiva och individuella behov. I studien ser man att det enskilda barnets deltagande i samlingar är betingat både av barnets egen villighet att ta initiativ och av i hur hög grad pedagogen uppmanar det enskilda barnet eller gruppen som helhet till aktivt deltagande. Genom att aktivt engagera sig i den pedagogiska aktiviteten (t.ex. genom att berätta historier) kan barnen få inflytande över aktiviteten.
Studien finner att flickorna oftare deltar mer aktivt och är tryggare vid samlingarna, medan pojkarna tvärtom antar en mer passiv position. Studien finner också att även om barnen vid samlingarna förväntas delta och uppföra sig på särskilda sätt, så är barnen närvarande på sina egna premisser och kontrollerar själva graden av eget deltagande.
Slutligen pekar studien på att det finns en tendens till att maskulinitet utgör en norm, och femininitet bedöms och värderas utifrån den normen. Detta kom till exempel till uttryck genom att en pedagog under en sagostund beskrev den kvinnliga figuren i berättelsen som särskilt duktig för att hon kan köra bil, och därmed implicit ger uttryck för att förmågan att köra bil primärt är en maskulin egenskap. Det finns dock förbehåll för detta senaste resultat, då det endast baseras på en av de undersökta förskolorna. Dessutom påpekas att det är svårt att påvisa könsmönster i deltagandesamspelet mellan barn och vuxna.
Design
Datamaterialet består av videoobservationer av vuxen-barn-interaktioner vid samlingar på både svenska och norska förskolor. Från varje land deltog 6 grupper med barn i åldern 1–3 år samt deras pedagoger (totalt 121 barn, varav 56 pojkar och 65 flickor, samt 40 pedagoger). Varje barngrupp filmades fyra gånger under samlingarna, vilket sammanlagt gav 48 situationer där man sitter i ring, motsvarande 840 minuters videoinspelning.
Referenser
Emilson, A. & Johansson, E. (2013). Participation and Gender in Circle-Time Situations in Preschool. International Journal of Early Years Education, 21 (1), 56-69.
Uppdragsgivare
Ingen upplysning