Contextual and Conceptual Intersubjectivity and Opportunities for Emergent Science Knowledge About Sound.

Författare
Larsson, J.
Källor
International Journal of Early Childhood, 45 (1), 101-122.
År
2013

Syfte

Syftet med studien är att undersöka vilka aspekter av kontextuell och konceptuell intersubjektivitet som bidrar till barns inledande naturvetenskapliga förståelse (emergent science knowledge) av fenomenet ljud och hur det uppkommer. Kontextuell intersubjektivitet används som analytiskt begrepp för att beskriva hur pedagogerna skapar och använder omgivningarna och tillgängliga material (t.ex. musikinstrument) tillsammans med sin kunskap om barnens tidigare erfarenheter. Konceptuell intersubjektivitet används för att beskriva pedagogernas fokus på den konceptuella förståelsen (här fenomenet ljud), som de vill att barnen ska utveckla.

Resultat

I studien dras slutsatsen att det är viktigt att man erkänner barnen som aktiva och kompetenta i sitt eget lärande, och att man ser barnens yttringar om naturvetenskap som viktiga för barnets begynnande inlärning och naturvetenskapliga förståelse.

Studien visar hur kontextuell och konceptuell intersubjektivitet, där pedagogerna använder ett lekbaserat tillvägagångssätt tillsammans med ett naturvetenskapligt fokus, kan stärka barnets begynnande naturvetenskapliga förståelse. Pedagogernas användning av kontextuell intersubjektivitet blir synlig genom deras förståelse och användning av material i sessionerna samt genom att pedagogerna använder sin kunskap om barnens intressen och tidigare erfarenheter till att möta, känna och stötta barnets inlärning. Det gör det möjligt för pedagogen att hålla fast vid och öka barnens intresse och fokus samt gör det möjligt för barnet att utveckla en begynnande naturvetenskaplig förståelse. Det bidrar även till att koppla barnens vardagsförståelse till vetenskapliga koncept.

Pedagogerna etablerar konceptuell intersubjektivitet när de leder barnens uppmärksamhet mot en bestämd aspekt av ljud, t.ex. förhållandet mellan ljud och vibration, och stöttar barnens fokus på fenomenet genom att ge dem tid att leka med och utforska materialen. Pedagogerna ställer även frågor som barnen får tid att reflektera över.

Design

Data samlades in på en svensk förskola för barn i åldern 3–6 år. Förskolan arbetar med ett naturvetenskapligt projekt om fenomenet ljud, som består av tolv sessioner som varade i 1,5–2 timmar. Datamaterialet består av 9 timmar och 20 minuters videoobservationer från nio av sessionerna.

Analysen fokuserar särskilt på ett av barnen i projektet. I analysen identifieras sekvenser från sessionerna där det utvalda barnet ingår i interaktionen med pedagogerna eller de andra barnen om fenomenet ljud. Därefter fokuserar man på barnets uttalanden om ljud och handlingar under interaktionen och sedan fokuserar man på pedagogernas roll och hur de kontextuellt och begreppsmässigt stöttar den begynnande naturvetenskapliga förståelsen hos barnet.

Referenser

Larsson, J. (2013). Contextual and Conceptual Intersubjectivity and Opportunities for Emergent Science Knowledge About Sound. International Journal of Early Childhood, 45 (1), 101-122.

Uppdragsgivare

Vetenskapsrådet (Sverige)