“The Educational Nature of Different Ways Teachers Communicate with Children about Natural Phenomena”.

Författare
Gustavsson, L.
Pramling, N.
Källor
International Journal of Early Years Education, 22(1), 59-72.
År
2014

Syfte

Studien beskriver och analyserar olika sätt som förskollärarna på en ur-och-skur-förskola pratar med barnen om naturfenomen på. Dessutom diskuterar studien vilken betydelse dessa skillnader har för barnens lärande.

Resultat

Förskollärarna pratar med barnen om naturfenomen på tre olika sätt:

  1. En förskollärare utgår från ett fenomen – en spindel – som ger barnen anledning att räkna ben. Man diskuterar hur mycket spindeln väger, och barnen och förskolläraren jämför spindeln med en myra, och barnen får lära sig skillnader mellan spindlar och myror. Förskolläraren ger på sätt barnen möjlighet att lära sig om skillnader i naturen.
  2. En annan förskollärare använde en upplevelse hon trodde var gemensam för barnen för att beskriva en observation i naturen. Förskolläraren visar barnen en räka i en å och barnen menar att det är en silverfisk. Förskolläraren trodde att barnen visste att silverfiskar inte lever i vatten, men eftersom det inte var så fungerade inte metoden för att lära barnen något om räkan. Barnen blev snarare förvirrade och okoncentrerade.
  3. Den tredje förskolläraren skapar en lek utifrån att ett barn har hittat en padda under en ryggsäck. Förskolläraren pratar som om hon vore paddan, barnet förstår först inte men upptäcker sedan leken och går in i den. Däremot lär sig inte barnet något om paddor.

 

Slutsatsen är att de tre kommunikationsformerna ger barnen olika möjligheter att lära sig saker om naturen. Bäst fungerar den första varianten där förskolläraren för in flera sidor av naturen utifrån en enskild observation.

Design

Materialet är observationer från skogsutflykter med 15 barn i åldern 4–5 år och deras förskollärare. Observationerna är inriktade på samarbetet och kommunikationen mellan barn och vuxna i tillfälliga situationer som uppstår, exempelvis när barnen får syn på ett djur.

 

Totalt finns 20 timmar med film från utflykterna som analyserades utifrån variationsteori. Fokus för analysen ligger på hur förskollärarna kan förmedla kunskaper till barnen i samtalen om naturfenomenen.

 

Referenser

Gustavsson, L. & Pramling, N. (2014) “The Educational Nature of Different Ways Teachers Communicate with Children about Natural Phenomena”. International Journal of Early Years Education, 22(1), 59-72.

Uppdragsgivare

Information saknas