Pædagogisk kvalitet i store og små daginstitutioner. En rapport om børns trivsel, læring og udvikling i store og små daginstitutioner.

Författare
Kragh-Müller, G.
Ringsmose, C.
Källor
Institut for Uddannelse og Pædagogik, Aarhus Universitet.
År
2015

Syfte

Studien undersöker skillnader mellan små förskolor (med färre än 50 barn) och stora förskolor (med fler än 100 barn). Intresset är inriktat på vilken betydelse storleken har för

  • utbildningens kvalitet och därmed barnens trivsel, lärande och utveckling
  • den pedagogiska ledningen och organiseringen av arbetet
  • förskollärarnas yrkesskicklighet, arbetsvillkor och kompetens

 

Dessutom belyser studien hur man kan hantera olika problem i små respektive stora förskolor, och vad barnen uppfattar som trivsamt och ett bra liv och vilka möjligheter det finns att förverkliga det i vardagen på små och stora förskolor.

Resultat

Resultaten visar att det inte finns något direkt samband mellan förskolans storlek och dess kvalitet. Men förskolor med över 100 barn är inte att rekommendera eftersom det skapar problem med kvaliteten och barnens möjlighet att trivas, lära sig och utvecklas. Förskolor med mellan 60 och 90 barn har de små institutionernas fördelar men får också några av de storas nackdelar. Stora förskolor betyder många barn på liten yta vilket försämrar både förskollärarnas och barnens arbetsförhållanden. Dessutom det är vanligare med åldersanpassade krav och aktiviteter i små förskolor. Sammantaget visar studien att den pedagogiska kvaliteten är högre i små förskolor och kontakten med och närheten till barnen är sämre i stora förskolor.

De stora förskolornas fördel av att kunna vara flexibla med budget och personal når inte ner till barnen i form av pedagogisk kvalitet. De stora förskolorna kräver mer tid av chefen för administration och planering. Vidare upplever personalen i stora förskolor mer top-down-styrning och mindre möjlighet till medbestämmande. Den pedagogiska kvaliteten varierar i högre grad i dessa stora förskolor.

Man ser ingen skillnad i professionell ledning mellan de olika storlekarna på förskolor. Sammantaget styr strukturen i stora förskolor vardagen i högre grad än i små förskolor, vilket kan kräva fokus på pedagogisk kvalitet. I små förskolor känner ledaren i högre utsträckning barn och föräldrar, vilket ger möjlighet att inkludera dem i planeringen av verksamheten.

 

När det gäller medarbetarnas arbetsvillkor visar studien att det är svårare för personalen att etablera gemensamma arbetssätt på stora förskolor. De stora ytorna är också opraktiska eftersom det tar tid och kraft att fördela barn och aktiviteter. Författarna menar att det är viktigt att dela upp stora förskolor i små enheter och undvika att flytta runt personal. Dessutom är det viktigt att ledningens målsättningar når ut i praktisk verksamhet, vilket kräver närvaro på avdelningarna och fortbildning och för personalen.

Beträffande trivsel och goda villkor för barnen visar undersökningen att barn trivs bäst med lekkamrater och glada vuxna som också vill vara med och leka. Det här kan bli svårt på stora förskolor. I små förskolor är det lättare att få tid till lek, bättre kontakt mellan barnen och bättre lekgemenskaper. De vuxna har större möjligheter att hjälpa till med konflikter i små förskolor, även om barnen där också är bättre på att själva lösa konflikterna. Det påpekas också att det går organisera stora förskolor så att de kan utnyttja några av de mellanstoras fördelar.

 

Design

Det kvalitativa materialet kommer från tolv förskolor spridda över landet (två förskolor med över 200 barn, fyra med mellan 100 och 200 barn, två med mellan 60 och 90 barn och fyra små med under 50). Materialet består av observationer, intervjuer med chefer, personal och barn samt mätningar med evalueringsverktyget Kvalitet i daginstitutioner (KIDS). Resultaten från mätningarna är sammanställda i diagram för varje förskola som underlag för genomsnittsberäkningar för stora och små förskolor. Det kvantitativa materialet är svar på en enkät till 488 förskolechefer och 389 förskollärare, som visar i vilken mån de kvalitativa resultaten går att generalisera.

Referenser

Kragh-Müller, G. & Ringsmose, C. (2015). Pædagogisk kvalitet i store og små daginstitutioner. En rapport om børns trivsel, læring og udvikling i store og små daginstitutioner. Institut for Uddannelse og Pædagogik, Aarhus Universitet.

Uppdragsgivare

Finansieringen kom delvis från Børne- og Ungdomspædagogernes Landsforbunds (BUPL) forskningsfond.