Lek och läroplan: Möten mellan barn och lärare i förskola och skola.

Författare
Johansson, E.; Samuelsson I. P.
Källor
Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
År
2006

Syfte

Syftet med studien är att bidra med kunskap om relationen mellan lek och lärande och att visa betydelsen av detta för barn och pedagoger på förskolor och skolor. Studien består av två delar: en utvecklingsdel och en undersökningsdel. Bland annat frågas: 1) ”Hur upplever pedagoger och lärare förhållandet mellan målinriktad lek och lärande, och vilka dilemman upplever pedagoger och lärare när de arbetar med att integrera lek och lärande?” 2) ”Hur uppfattar barn lek och lärande, och hur skapar barn mening av de olika kombinationer av lek och lärande som pedagogen och läraren organiserar? På vilket sätt kommer barnens värderingar, erfarenheter och avsikter till uttryck? Vad vill barn när de involverar sina pedagoger och lärare i lek och lärande?” 3) ”Hur är relationen mellan lek och lärande i de aktiviteter som pedagogerna och lärarna skapar? Vilka förhållanden möjliggör respektive begränsar integrationen av lek och lärande, och kan integrationen av lek och lärande konstrueras på barnens villkor?”.

Resultat

Studiens resultat pekar på att det finns flera olika former av samspel som innehåller lek och lärande, men att det kan vara en stor utmaning för pedagogen eller läraren att hålla sig till det fastställda ämnet och samtidigt inkludera barnens fantasi, kreativitet och leklust. De pedagogiska och skolmässiga syftena med ett visst ämne kan komma att överskugga barnens spontana uttryck. Undersökningen visar att barn betraktar lek och lärande som ett dynamiskt kontinuum snarare än som två åtskilda företeelser. När barn uppmanas att beskriva skillnaden mellan lek och lärande förknippar de det som de lär sig ”här och nu” med lust, medan de som de ska lära sig i skolan i framtiden uppfattas som något som är nödvändigt och besvärligt. I analysen definieras fem gemensamma kännetecken för lek och lärande: fantasi, kreativitet, inflytande, makt och positioner. Även om barn inte nödvändigtvis gör skillnad på lek och lärande så är det lekens möjligheter att få inflytande, att välja och att inta aktiva positioner som barnen framhäver vid lek. Lust förknippas också med sådant som är ”roligt”. Studien visar att olika typer av samspel mellan pedagoger och barn ger olika möjligheter till integration av lek och lärande. Svårast är det i det ”formbundna samspelet” där pedagogen först och främst strävar efter att lära barnet något. Detta innebär att barnets inflytande och kreativitet underordnas de vuxnas avsikter, och fokus ligger på den uppgift som barnet förväntas lösa. Under ”explorativa samspel” där pedagogen arrangerar situationer som öppnar för flera olika lösningar och barnens bidrag, och under ”berättande samspel” där den vuxna bygger meningsbärande världar tillsammans med barnet och barnet har möjlighet att driva såväl lek som lärande framåt, finns det bättre möjligheter att integrera lek och lärande. I övrigt noteras att ”explorativa” och ”berättande” samspel oftast äger rum med mindre grupper av barn eller enskilda barn, eftersom det är svårt att bereda plats för och följa barnens inspel i större barngrupper. Det kan också vara svårt att låta skämtsamhet komma till uttryck i sådana situationer. I studien dras slutsatsen att det för att lek och lärande ska samverka på ett fruktbart sätt är viktigt att ha en målinriktad pedagogik som: 1) utmanar läraren att möta barnets värderingar samtidigt som läraren är inriktad mot de aktuella inlärningsmålen, 2) utmanar läraren att reflektera över hur man med respekt för barnens spontana lek kan skapa ett utforskande och berättande samspel och 3) utmanar föreställningen om hur fantasi, kreativitet och barnens meningsskapande kan komma till uttryck i alla delar av den pedagogiska praxisen.

Design

Studiens urval består av personal och barn från förskolor, skolor och fritidshem – sammanlagt 19 pedagoger och lärare och 114 barn (63 barn mellan ett och fem år och 51 barn mellan sex och nio år). Data samlas in med hjälp av videoobservationer, intervjuer med pedagoger, lärare och barn mellan fyra och nio år samt spontana samtal med pedagoger och lärare om videoobservationerna.

Referenser

Johansson, E.; Samuelsson, I. P. (2006). Lek och läroplan: Möten mellan barn och lärare i förskola och skola. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Uppdragsgivare

Projektet är finansierat av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté.