Tracing Curiosity with a Value Perspective

Den här artikeln undersöker ett allmänt begrepp som ofta tas för givet, nämligen nyfikenhet. Utifrån fyra utvalda policy- och styrdokument för förskoleområdet analyserar den här dokumentstudien begreppet nyfikenhet, för att undersöka vilka dominerande värdemässiga aspekter av nyfikenhet som kan spåras på förskoleområdet. Studien undersöker också om det i de utvalda dokumenten saknas några värdemässiga dimensioner.

Studien visar att det i de utvalda dokumenten finns ett framträdande fokus på framställningar av nyfikenhet som en kompetens kopplat till lärande, och särskilt en kompetens för att skaffa sig kunskaper om naturvetenskap, som matematiska begrepp och naturfenomen. Samtidigt pekar analysen på att nyfikenhet utesluts från andra centrala kunskapsområden som konst och musik. Enligt forskarna tyder det på att nyfikenhet har en tätare koppling till naturvetenskap än till andra kunskapsområden, som konst, kultur och kreativitet samt etik, religion och filosofi. Nyfikenhet beskrivs som en kompetens som är nödvändig för att tillmötesgå utmaningen med livslångt lärande där barns kunskapsinhämtning är det överordnade målet.

Analysen visar att andra möjliga kopplingar till nyfikenhet bara framställs i liten grad, medan andra värdemässiga aspekter är helt frånvarande i de utvalda dokumenten. Nyfikenhet nämns i mindre grad inom värdeområdet demokrati, där de centrala nyckelorden är deltagande och jämlikhet (equality). Men även här kopplas nyfikenhet ibland ihop med kompetens för lärande. Analysen visar att nyfikenhet kopplas ihop å ena sidan med kompetens för framtida utmaningar, å andra sidan med kompetens för att vara en framtida deltagare i samhället.

Det sista värdeområdet som författaren undersöker är värdeområdet omsorg, där nyckelorden är omsorg (caring), trivsel (well-being), empati, mänsklig värdighet och erkännande. Här visar analysen att interpersonella relationer inte verkar vara förknippade med begreppet nyfikenhet i de utvalda dokumenten. Enligt författaren finns det bara ett exempel på något som liknar ett samband mellan nyfikenhet och värdeområdet omsorg, nämligen i ramplanen där det beskrivs att nyfikenhet på olikheter är viktigt i nutidens mångfaldssamhälle.

Författaren drar slutsatsen att nyfikenhet framställs om ett positivt begrepp nästan utan spår av moraliskt negativa aspekter eller baksidor, vilket ger en övervägande positiv förståelse av nyfikenhet. Eftersom de analyserade dokumenten inte nämner möjliga baksidor av nyfikenhet, kan man enligt författaren fråga sig om de utvalda policy- och styrdokumenten för förskolan förmedlar en romantisk förståelse av begreppet. Författaren menar att de analyserade dokumenten har samma fokus på nyfikenhet, förstått på det sättet att nyfikenhet med få undantag framställs som en kompetens som leder till en framtida personlig eller samhällelig vinst. På så sätt framställs nyfikenhet varken som ett värde i sig själv eller som en drivkraft för att uppleva mening. Författaren pekar på att de utvalda dokumenten saknar en existentiell dimension av begreppet nyfikenhet.

Studien är upplagd som en kvalitativ innehållsanalys av en OECD rapport (”Starting Strong III: A Quality Toolbox for Early Childhood Education and Care”), två vitböcker från Norge (”Stortingsmelding 41 – Kvalitet i barnehagen” och ” Stortingsmelding 24 – Framtidens barnehage”) och den norska ”Rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver”. Analysen använder tre etablerade värdeområden (value fields), som beskrivs i flera nordiska läroplaner för förskolan: demokrati (democracy), omsorg (caring) och kompetens (competence). Författaren analyserar alltså förbindelser mellan begreppet nyfikenhet och de nämnda värdeområdena.

Menning, S. F. (2017). Tracing Curiosity with a Value Perspective. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 3(1), 1-16.