Pædagogers samfundsmæssige roller i forældresamarbejde

Författare
Schmidt, L. S. K.
Källor
Center for Pædagogik, Professionshøjskolen Absalon.
År
2017

Syfte

Studien undersöker

  • vad politiska krav på tidig inlärning för små barn betyder för samarbetet mellan föräldrar och pedagoger i förskolan
  • vilka olika positioner föräldrar och förskollärare etablerar i samarbetet och vad de förväntar sig av varandra, särskilt före och omkring skolstarten.

 

Resultat

Rapportens makro- och mikroanalyser visar att det läggs vikt vid ideal om att förskollärare och föräldrar ska ingå i ett partnerskap med varandra om att uppfylla politiskt fastställda mål för tidig inlärning, samt ideal om att förskollärare ska ha en mer instruerande och vägledande roll för föräldrarna, så att hemmet blir en lärmiljö. Enligt författaren påverkar detta bland annat förskollärarnas uppfattning om gränser för vad som är privat och offentligt, och att det därför kan uppstå utmaningar när de förväntas korsa dessa gränser. Resultaten pekar också på att föräldrar kategoriseras utifrån kulturellt laddade normer och värden, till exempel när sociala och ekonomiska inkomstgrupper betraktas som ”höga” eller ”låga” eller när lärmiljön i hemmet ses som ”stark” eller ”svag”. Ju mer barnets föräldrar ses om några som kommer från ”lägre” sociala grupper, desto viktigare blir det att intervenera och involvera föräldrarna i barnets hemmiljö. Förskolan ses alltså som kompensatorisk för hemmet.

Rapportens vardagslivsanalyser visar att förskollärare och föräldrar varje dag förhåller sig till många samexisterande och konkurrerande hänsyn, praktiker och tankesätt om barns lärande och välbefinnande. Analysen pekar på att i de två deltagande förskolorna är en väsentlig del av föräldrarnas sociala förpliktelser att vara närvarande i barnens vardag, men vilka normer och värden som förpliktelserna innebär definieras lokalt på den enskilda förskolan. I praktiken ser förskollärare och föräldrar ofta olika på vad som är nödvändigt att de bidrar med utifrån sociala och formaliserade grupper och praxis på förskolan, samt vad barnen och det enskilda barnet behöver.

Studien ger exempel på när förskollärare, chefer och föräldrar har olika syn på vilka av förskolans formella mål som ska vara i centrum för deras arbete och barnens vardag. Eller när det uppstår oenigheter mellan pedagoger och föräldrar om ifall ett barn är redo att börja skolan, och de diskussioner som följer av detta. Författaren ser också en tendens till att relationer mellan förskolan, hemmet och skolan ses som något som primärt omfattar samarbete mellan vuxna, vilket kan betyda att barnen reduceras till att bli föremål för samarbetet.

Design

Rapporten kombinerar makro- och mikropolitiska analyser av relationer mellan förskolor, hem och skola med vardagslivsanalyser av förskollärares och föräldrars konkreta samarbete i praktiken. Författaren utgår från en rad olika empiriska data, som utvalda transnationella och nationella dokument med politiska krav och åtgärder för förskoleområdet samt kommunala och lokala dokument med institutionella riktlinjer för vad förskollärarna och föräldrarna ska samarbeta om, till exempel förskolornas informationsbroschyrer till föräldrar. Dessutom består datamaterialet av transkriptioner från fyra deltagarorienterade seminarier med ett urval chefer, förskollärare och medlemmar från föräldraföreningar, som kommer från fem förskolor från tre olika kommuner, samt etnografiskt inspirerade fältbesök och observationer på två av de deltagande förskolorna.

Referenser

Schmidt, L. S. K. (2017). Pædagogers samfundsmæssige roller i forældresamarbejde. Center for Pædagogik, Professionshøjskolen Absalon.

Uppdragsgivare

Studien fick stöd av Børne- og Ungdomspædagogernes Landsforbunds (BUPL) Forskningsfond.