Syfte
Studien undersöker om och hur uppfattningar om hållbarhet uppträder i fem aktuella läroplaner för förskolan. I studien jämför forskarna läroplaner från Australien, England, Norge, Sverige och USA.
Resultat
Dokumentanalysen visar att föreställningar om hållbarhet är mer indirekt närvarande än direkt beskrivna i de flesta av de undersökta läroplanerna. Alla fem läroplanerna baseras primärt på barncentrerade sociokulturella förhållningssätt med utgångspunkt i socialkonstruktivistiska och Piagetinspirerade utvecklingsteorier.
Författarna finner att det bara är den norska läroplanen som uttryckligen refererar till hållbarhet, genom att den bland annat beskriver att förskolan har en viktig uppgift att främja värderingar, attityder och praxis för mer hållbara samhällen, och att förskolan ska bidra till att barnen förstår att deras handlingar i dag kan ha betydelse för framtiden. Även om den svenska läroplanen inte uttryckligen framhäver hållbarhet, finner författarna att de två skandinaviska läroplanerna båda innehåller tydliga spår från en stark naturorienterad utomhuspedagogisk tradition och ett miljöfokuserat förhållningssätt. Enligt författarna erkänner alltså både den norska och den svenska läroplanen betydelsen av lärmiljöer utomhus genom att ställa lagstadgade krav på att barn ha kontakt med sin naturliga miljö och att barn ska bidra till en hållbar framtid. När det gäller synen på barn finner författarna att den svenska läroplanen kommer närmast att beskriva barn som världsmedborgare som uppmanas att bli aktiva förändringsagenter. Analysen visar också att även om de två skandinaviska läroplanerna båda nämner kopplingar mellan människor och miljö, verkar de sakna erkännanden av ömsesidigheten i förhållandet. Författarna drar slutsatsen att läroplanerna generellt sett i högre grad borde framställa barn som ”politiska agenter” som förmår att förändra världen genom att delta som aktiva medborgare.
Design
Studien är en komparativ dokumentstudie, där datamaterialet består av fem nationella läroplaner, bland annat den norska Rammeplan for barnehagen (2017) och den svenska Läroplan för förskolan (Lpfö 1998, 2016). Varje författare går igenom passager i varsin av de fem nationella läroplanerna som antingen direkt eller indirekt refererar till hållbarhet, och jämför sedan hur de olika länderna konceptualiserar hållbarhet. Analysen kombinerar en posthumanistisk förståelseram med Critical Inquiry-metoden. Analysen utgår från fyra identifierade teman:
- förekomst av hållbarhet
- syn på barn
- förhållandet mellan människa och miljö
- filosofiskt och teoretiskt stöd.
Referenser
Weldemariam, K., Boyd, D., Hirst, N., Sageidet, B. M., Browder, J. K., Grogan, L., & Hughes, F. (2017). A Critical Analysis of Concepts Associated with Sustainability in Early Childhood Curriculum Frameworks Across Five National Contexts. International Journal of Early Childhood, 49(3), 333–351.