Mavefornemmelser og dårlige lugte. Pædagogers sansninger af familien i et socialt udsat boligområde

Författare
Houmøller, K.
Källor
Forskning i Pædagogers Profession og Uddannelse, 2(2):49-62.
År
2018

Syfte

Artikeln undersöker hur sinnesintryck bidrar till att forma förskollärarens uppfattning om barnen och deras familjer och vilka möjligheter och dilemman detta innebär. Forskaren fokuserar på hur pedagoger använder hela kroppen, genom att lukta, se, höra, känna, smaka och känna av stämningar, i mötet med förskolebarnens och familjernas kroppsliga uttryck och signaler. Syftet med studien är att peka på att det finns ett behov av professionell reflektion kring familjen som ett sinnesrelaterat fenomen och samtidigt bidra till en kritisk diskussion om förutsättningarna för dagens pedagogiska praxis i förskolan.

Resultat

Författaren anser att pedagogernas sinnesrelaterade erfarenheter, med den potential och de fallgropar de medför, inte får tillräcklig professionell uppmärksamhet i förskolans vardag och organisation. Pedagogerna vill ha mer tid och utrymme för att utforska det de känner på sig, till exempel genom hembesök. De berättar också för oss att den uppfattning de får om barnens familjer har stor betydelse för hur de förstår och agerar i relation till det enskilda barnet. Om pedagogerna inte reflekterar professionellt kring familjen ur ett sinnesrelaterat perspektiv befarar författaren att man riskerar att få en begränsad förståelse för familjen. Hon menar att de universella trivselbedömningarnas fokus på standardisering och systematisering innebär att kunskap som inte kan dokumenteras eller avkontextualiseras försvinner. Det leder till en devalvering av den sinnesrelaterade aspekten, som är viktig i pedagogernas arbete. Sådana förnimmelser avfärdas ofta som ”aningar” eller ”magkänslor”. Författaren drar slutsatsen att pedagogernas kroppsliggjorda kunskap är professionell eller har möjlighet att bli det genom kontinuerlig reflektion.

Design

Studien är en del av ett större forskningsprojekt som studerade pedagogers förståelse och bedömningar av barns trivsel, framför allt i syfte att spåra upp barn i potentiellt utsatta positioner. Det empiriska materialet bygger på två månaders etnografiskt fältarbete på en dansk förskola där majoriteten av barnen kom från familjer med etnisk minoritetsbakgrund. Forskaren har observerat vardagen i förskolan, genomfört kvalitativa intervjuer med pedagoger och föräldrar samt deltagit i pedagogiska möten och gjort hembesök hos utvalda familjer.

Referenser

Houmøller, K. (2018). “Mavefornemmelser og dårlige lugte. Pædagogers sansninger af familien i et socialt udsat boligområde». Forskning i Pædagogers Profession og Uddannelse, 2(2):49-62.