Barnehageansattes språkpraksis med flerspråklige 1–3-åringer

Studiens syfte är att undersöka ett antal språksituationer som involverar flerspråkiga barn på förskolan för att ta reda på vad som kännetecknar personalens språkbruk och förskolans språkdidaktiska arbete. Artikeln diskuterar det spänningsfält som uppstår när man både ska arbeta med flerspråkig kompetens och förbättra barnens norskspråkiga kompetens. Frågeställning: Vad kännetecknar personalens språkdidaktiska praktik med små barn från flerspråkiga hem?

På båda förskolorna talades uteslutande norska och barnens begynnande flerspråkiga kompetens lyftes inte fram i det pedagogiska arbetet. I kommunikationen med de yngsta barnen talade personalen ofta med en undervisningston istället för en utvecklingston, samtidigt som en implicit språkdidaktik dominerade. Forskaren konstaterar att det finns ett stort fokus på lärande av norska på de två förskolorna i urvalet och befarar att konsekvenserna av ett sådant tillvägagångssätt har negativ inverkan på beaktandet av flerspråkiga perspektiv i förskolan. 

Studien har genomförts som en mikroetnografisk undersökning i vilken samtal vid pedagogiska aktiviteter på 3 småbarnsavdelningar på 2 förskolor i Oslo har filmats och transkriberats. Urvalet bestod av 3 förskollärare och 4 förskolebarn (1–3 år). De 4 lärarna hade norska som förstaspråk, medan alla barn i urvalet kom från flerspråkiga familjer där det talades norska i varierande grad. Videoinspelningarna gjordes under barnens första år på förskolan och i situationer där de ägnade sig åt olika aktiviteter tillsammans med personalen. De pedagogiska cheferna intervjuades 3 gånger under förskoleåret. Inspelningar av intervjuer och observationer transkriberades och analyserades genom samtalsanalys. 

Lindquist, H. (2018). «Barnehageansattes språkpraksis med flerspråklige 1–3-åringer». NOA – norsk som andrespråk, (2018) 1-2:10-40.