Syfte
Studien undersöker hur svenska förskollärare arbetar med utbildning för hållbar utveckling i förskolan och hur begreppet antropocen – människans tidsålder – speglas i deras praktik. Fokus ligger på hur förskolan kan främja barns lärande om natur och hållbar resursanvändning i en tid präglad av globala miljöutmaningar. Studien ger insikt i vilka kunskaper och värderingar som förmedlas till barnen och hur hållbarhetsprinciper kan implementeras i förskolans dagliga verksamhet.
Resultat
Resultaten visar att begreppet antropocen inte är direkt integrerat i förskolans praktik, men att hållbara handlingar som källsortering, kompostering och omsorg om naturen ses som viktiga lärandemål. Förskollärarna betonade särskilt praktiska erfarenheter som en metod för att lära barnen om återvinning och hållbar materialanvändning. Samtidigt efterlyser de tydligare ledarskap och styrning för att integrera hållbar utveckling mer genomgående i förskolans kvalitetsarbete. Deras berättelser tyder på att hållbarhetsprinciper kan stärkas genom att aktivt inkludera barn i samtal om miljö och resursanvändning, men att vidare utveckling kräver en tydligare prioritering från förskolans ledning.
Design
Studien bygger på intervjuer med fyra förskollärare från tre olika svenska förskolor, där de reflekterade över sina erfarenheter och praktiska arbetssätt kring utbildning för hållbar utveckling. En narrativ metod användes för att belysa förskollärarnas berättelser och identifiera mönster i hur de arbetar med begreppen hållbarhet, resursbevarande och barns relation till naturen.
Referenser
Ärlemalm-Hagsér, E. (2022). Förskolans utbildning i antropocen. Pedagogisk forskning i Sverige, 27(3), 96–117.