På mandager er det ikke lov med papirfly – en studie av regler og yrkesutøvelse

Studien undersöker hur reglerna i förskolan bidrar till att forma verksamheten och pedagogernas arbete. Tre förhållanden undersöks:(1) Vilka regler finns på förskolan och hur upprätthålls de? (2) Hur kommer reglerna till uttryck? och (3) Hur präglar reglerna pedagogernas praktiska arbete och samspelet mellan barnen och pedagogerna i det dagliga arbetet på förskolan?

Regler spelar en viktig roll i pedagogernas praktiska arbete. Många regler handlar om barnens säkerhet och hur särskilda saker och rum ska användas, till exempel läsrum. Reglerna för hur rummen ska användas hänger ihop med värderingar, som att barnen ska lära sig att vara varsamma med sakerna på förskolan. Reglerna för rum och saker överträddes ofta av både barn och vuxna. Säkerhetsreglerna på förskolan handlar till exempel om brand och bruk av lekplatsen. Barnen fick till exempel inte hoppa från lekstugetaket eller kasta sten. Forskarna menar att säkerhetsreglerna är nödvändiga och helt avgörande för barnen ska få en säker vardag på förskolan. De är ett uttryck för en grundläggande värdering, nämligen att pedagogerna har det primära ansvaret för barnen.

Pedagogerna använde positiva och negativa sanktioner för att upprätthålla reglerna. Positiva sanktioner kunde vara att barnen fick en glass när de hade uppfört sig exemplariskt på teatern. Negativa sanktioner kunde vara att pedagogerna skällde ut barnet, flyttade barnet från en plats eller uteslöt barnet från en aktivitet.

Det finns situationer (ritualer) på förskolan, där reglerna särskilt tydligt kommer till uttryck, till exempel när barnen kommer till förskolan, vid samlingen och under måltiderna. Forkarna menar att ritualerna är mest effektiva när de uppfattas som meningsfulla av barn och vuxna.

Studien visar att pedagogerna, övrig personal och barnen pratade om reglerna, men att de också ofta bröt mot dem. Forskarna tolkar barnens brott mot reglerna som ett motstånd och en protest mot reglerna, medan pedagogernas brott mot reglerna tolkas som övervägningar om att ”det beror på situationen”. Pedagogerna tog hänsyn till sammanhanget de befann sig i när de antingen bröt mot eller uppmanade barnen att följa reglerna.

De pedagoger som följde reglerna på förskolan framträdde i olika roller:

(1) Beskyddaren var upptagen av säkerhetsregler och tänkte på att skydda barnens liv, trivsel och hälsa.

(2) Tjänstemannen var upptagen av regler och att upprätthålla lugn och ordning.

(3) Läraren var upptagen av inlärning och att skapa kreativa rum för pedagiskt lärande.

(4) Uppfostraren var upptagen av bildning och försökte uppnå välanpassade och hövliga barn.

(5) Medspelaren använde sällan reglerna men försökte vara närvarande i barnens värld.

Enligt forskarna hade pedagogerna inte bara en utan flera av rollerna under loppet av en arbetsdag.

Materialet samlades in på tre olika förskolor under nio månader. Forskarna har genomfört 15 intervjuer med sammanlagt 13 pedagoger: 13 individuella intervjuer och 2 fokusgruppsintervjuer som spelades in på ljudband. Dessutom genomfördes 18 fokusgruppsintervjuer med 30 stycken 3–5-åringar. Några barn deltog i mer än en fokusgruppsintervju. Intervjuerna med barnen spelades in på video. Forskarna genomförde också informella samtal med pedagogerna, men de spelades inte in. Materialet består i övrigt av affischer med regler från förskolan, till exempel med uppmaningen ”Stopp, kom ihåg att tvätta händerna”.

Skreland, L. L. (2016). På mandager er det ikke lov med papirfly – en studie av regler og yrkesutøvelse. Kristiansand: Universitet i Agder.