Does Professional Development of Preschool Teachers Improve Children’s Socio-Emotional Outcomes?

Under 2011–2013 genomfördes ett randomiserat kontrollerat försök på danska förskolor för att undersöka om en insats inriktad på att förbättra barns sociala och känslomässiga kompetenser genom pedagogers professionella utveckling. Insatsen hade förkortningen VIDA (Vidensbaseret indsats over for udsatte børn i dagtilbud) och var inriktad på förskolebarn i åldern 3–5 år med särskilt fokus på socialt utsatta barn. Studien undersöker effekten av VIDA-insatsen på barns sociala och känslomässiga kompetenser (socio-emotional outcomes). Frågorna som studien besvarar är:

• Förbättrar professionell utveckling i form av VIDA-insatser förskolebarnens sociala och känslomässiga kompeteser?
• Om så är fallet, varierar effekten mellan olika grupper av barn eller beror variationer i resultatet på olikheter mellan förskolor (till exempel personalomsättning)?

Resultatet visar att insatsen ledde till förbättringar i barnens sociala och känslomässiga kompetenser, särskilt när det gäller känslomässiga symtom och beteendestörningar. Men författarna kunde inte konstatera någon större förbättring bland socialt utsatta barn jämfört med den övriga barngruppen. Slutligen visar resultaten att en hög grad av personalomsättning kan fungera som en barriär för insatsens framgång, men författarna bedömer att den aspekten kräver ytterligare forskning.

VIDA-insatsen baseras på professionell utveckling för pedagoger som blev erbjudna totalt 17 dagars träning fördelade på två år. Träningen fokuserade på att förbättra det pedagogiska arbetet och basera det på kunskap, och utgjordes av tre delar: kunskap, reflektion och aktiviteter. Konkret innehöll träningsprogrammet frågor om socialt arv, inkludering och exkludering samt reflektionsverktyg. Efter genomförd träning förväntades pedagogerna omsätta sina teoretiska kunskaper till aktiviteter som utvecklades och genomfördes lokalt på förskolorna. En aktivitet varade i minst en månad, där hela förskolan arbetade för att genomföra och utvärdera insatsen.

De 58 deltagande förskolorna valdes ut från tre olika kommuner och deltog i dels en försöksgrupp, dels en kontrollgrupp med 29 förskolor i varje grupp. Totalt deltog 686 barn med tillhörande förskolor i försöksgruppen och 290 barn med tillhörande förskolor i kontrollgruppen. Datamaterialet för studien bestod av bakgrundsinformation inhämtad från de tre deltagande kommunerna och Danmarks Statistik samt pedagogernas bedömningar av de involverade barnens sociala och känslomässiga kompeteser, mätt med så kallade SDQ-formulär ((Strengths and Difficulties Questionnaire). SDQ-formuläret innehåller fem områden som analyserades både tillsammans och var och en för sig: känslomässiga symtom (depressiva/ångestpräglade reaktioner och tecken på stress), beteendestörningar, hyperaktivitet, utmanande beteende gentemot andra barn och prosocialt beteende. Bedömningar av barnens sociala och känslomässiga kompeteser genomfördes omedelbart före insatsens början (förtest/baseline) och efter insatsperiodens slut (eftertest).

Jensen, B., Jensen, P., & Rasmussen, A. W. (2017). Does Professional Development of Preschool Teachers Improve Children’s Socio-Emotional Outcomes? Labour Economics, 45, 26-39.