Att undervisa om barns mänskliga rättigheter i förskolan och skolan: Utbildningens syften, innehåll och arbetsmetoder

Författare
Quennerstedt, A. (Red.)
Källor
Örebro universitet
År
2019

Syfte

Studien undersöker hur förskolor och skolor lär ut om barns mänskliga rättigheter. Fokus ligger på att undersöka vilka målsättningar man har med undervisningen, vad undervisningen består av och vilka arbetsmetoder som används. Undersökningen utgår från två frågeställningar: 1) Vilka syften vill man att uppnå genom undervisning om barns mänskliga rättigheter? 2) Hur ser innehållet i undervisningen om mänskliga rättigheter ut och vilka arbetsmetoder används?

Resultat

Resultaten visar att det finns stora skillnader i undervisningen om barns rättigheter i förskolan och skolan. I förskolan ligger fokus på rättigheter i barnens egen vardag, samtidigt som undervisningen i skolan fokuserar på barns rättigheter i andra länder. Forskarna pekar på att det finns liten överlappning mellan dessa två perspektiv och rekommenderar att de inte ska vara lika åtskilda som idag: Skolan måste fokusera mer på eleven själv som rättighetsinnehavare och förskolan måste undervisa i alla barns värde och rättigheter. Forskarna menar att undervisningens innehåll är bra och genomtänkt, men saknar en mer grundläggande genomgång om rättigheter som fenomen och vad de olika rättigheterna faktiskt innebär. I undervisningen skedde lite utveckling i den etiska reflektionen kring rättigheterna från förskolan till gymnasiet. Forskarna menar att detta kan vara relaterat till bristen på en åldersindelad läroplan och brist på undervisningstradition när det gäller värdeundervisning.

Lärarna i projektet uttryckte att de hade gott om tid att läsa på om temat och förbereda undervisningen. Forskarna betonar att det vilar ett tungt ansvar på lärarutbildningen för att utrusta framtida och aktiva lärare med den kunskap de behöver för att undervisa om barns mänskliga rättigheter.

Design

Empiriska data består av klassrumsforskning i fyra olika åldersgrupper: två förskoleavdelningar och två klasser vardera i årskurs 2–3, 5 och 8. Lärarna ombads planera och genomföra undervisning om barns mänskliga rättigheter, men kunde i övrigt fritt välja undervisningens omfattning, innehåll och arbetsmetoder. Observationerna dokumenterades med videokamera och fältanteckningar. Intervjuerna spelades in på band. Resultaten presenterades i fyra delstudier, en för varje åldersgrupp.

Referenser

Quennerstedt, A. (Red.). (2019). ”Att undervisa om barns mänskliga rättigheter i förskolan och skolan: Utbildningens syften, innehåll och arbetsmetoder”. Rapporter i pedagogik 21. Örebro universitet.