Effectiveness of a Danish early year preschool program: A randomized trial.

Syftet med studien är att fastställa effekterna av metoden "Action Competences in Social Pedagogical Work with Socially Endangered Children and Youth" (ASP-programmet). Avsikten med ASP-programmet är att öka socio-emotionellt välbefinnande och socio-emotionella kompetenser både för barn i allmänhet och specifikt för barn från socialt utsatta familjer.

Resultaten av det randomiserade kontrollerade försöket visar att de barn som utsattes för interventionen uppvisade färre känslomässiga symtom, färre beteendeproblem och mindre hyperaktivitet samt var mer uppmärksamma än kontrollgruppen. Å andra sidan försämrades interventionsgruppens förhållande till sina jämnåriga kamrater och deras pro-sociala beteende försämrades också jämfört med kontrollgruppen.

Effekten var större för barn till välutbildade mödrar jämfört med lågutbildade mödrar. Det indikerar att interventionen har en tendens att öka socioekonomiska skillnader, vilket var motsatsen till dess syfte. Alla effektomfattningar var små, vilket kan bero på att personalen hade svårt att bedöma det individuella barnet på ett pålitligt sätt. En annan orsak kan ha varit att interventionen inte implementerats i enlighet med intentionerna. Förskolorna i studien använde till exempel fler timmar till att reflektera över praxis än den rekommenderade nivån.

ASP:s effekt på förskolans utveckling mättes genom ett randomiserat kontrollerat försök i Danmark från september 2006 till maj 2008. Studien genomfördes i två danska kommuner med totalt 237 förskolor (børnehaver). I genomsnitt har förskolorna omkring 50 barn och 10 medarbetare, både pedagoger och pedagogmedhjälpare.

Förskolorna delades upp i tre grupper mot bakgrund av föräldrarnas utbildningsnivå, i vilken omfattning som föräldrarna får sociala förmåner samt deras koppling till arbetsmarknaden. Därefter valde man slumpvis ut totalt 58 förskolor från varje grupp. Hälften av de utvalda förskolorna fungerar som interventionsgrupp, medan resten fungerar som kontrollgrupp.

Datainsamlingen genomfördes vid tre tidpunkter: före, under och i anslutning till interventionen. Programmets effekt utvärderades med hjälp av "Strength and Difficulties Questionnaire" (SDQ). Barnen bedömdes efter deras känslomässiga, beteendemässiga och sociala färdigheter utifrån förekomsten av emotionella symtom, beteendeproblem, hyperaktivitet, kamratskapsproblem samt pro-socialt beteende. I analysen analyserades de fem dimensionerna var för sig. I studien används två statistiska modeller i dataanalysen: icke-parametrisk tillväxtkurvmodell och difference-in-difference.

Jensen, B., Holm, A. & Bremberg, S. (2013). Effectiveness of a Danish early year preschool program: A randomized trial. International Journal of Educational Research, 62, 115-128.