Det önskvärda barnet: Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan.

Avhandlingens syfte är att samla kunskap om hur stöd/uppfostran uttrycks i vardagliga kommunikationshandlingar mellan barn och pedagoger i svenska förskolor. Avhandlingen består av tre empiriska studier med fokus på: 1) hur fokus på små barns deltagande kan förstås som två olika inlärningssituationer, 2) hur små barn kan utöva inflytande i samlingssituationer med lärarkontroll, 3) vilka värderingar läraren tillskriver betydelse, och hur dessa värderingar kommuniceras till barnen.

Den första studien visade att ”stark klassificering och snäva ramar” riskerar att begränsa barns
deltagande, medan däremot ”svag klassificering och vidare ramar” främjar barns möjligheter att delta på egna villkor. Pedagogens intresse för att närma sig barnets perspektiv, för att skapa mening och dela en verklighet, för att ge bekräftelse och respons, för att vara emotionellt närvarande och för att gå in i öppen dialog med barnet utgjorde väsentliga aspekter för barnets deltagande. Den andra studien pekade på att barns inflytande vid samlingar var begränsat, men ändå förekom mot bakgrund av barnens egna val och initiativ. Barnens inflytande var beroende av lärarens kontroll, som upprätthålls genom kontroll över kommunikationens vad- och var-aspekter, lek, responsivitet och en strävan efter att närma sig ett barnperspektiv. Den tredje studien påvisade tio specifika värderingar inom dimensionerna disciplin, omsorg och demokrati. Värderingarna kommuniceras på olika sätt, men pedagogens sätt att kommunicera med barnet fick konsekvenser för vad som överhuvudtaget var möjligt att kommunicera.
De uppfostringsaspekter som genom avhandlingens tre studier framträder som centrala för
att hierarkiska maktstrukturer mellan pedagoger och barn ska kunna förändras är: pedagogens närmande till barnets perspektiv, emotionell närvaro och lekaktiviteter. När dessa aspekter genomsyrar kommunikationen förefaller det som att pedagoger och barn möts i en gemensam verklighetsuppfattning.

Studien är en fallstudie som bygger på videoobservationer och intervjuer som gjorts på tre förskolor. I alt har 46 et-til-tre-årige børn (22 piger/24 drenge) og 10 pædagoger deltaget.

Emilson, A. (2008). Det önskvärda barnet: Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Göteborg: Göteborgs Universitet.