Peer Effects on Aggressive Behavior in Norwegian Child Care Centers

Syftet är att undersöka om både nivåer av jämnårigas fysiska aggression och antalet externaliserande jämnåriga kan vara prediktivt för fysiskt aggressivt beteende hos barn i norska förskolor. Studien undersöker effekten av exponering för jämnåriga i ett urval barn på norska förskolor.

Urvalet av respondenter i studien har hämtats från en större longitudinell studie. I den här studien används demografiska uppgifter om barnen från intervjuer med föräldrarna när barnen var 6 månader gamla samt uppgifter från föräldrar och förskollärare vid 2, 3 och 4 års ålder.

Förskollärarna lämnade uppgifter om förekomsten av fysiskt aggressivt beteende i förskolan genom att rangordna 8 kategorier när barnen var 2, 3 och 4 år gamla. Kategorierna ingick i en uppsättning enkäter som skickades till förskolorna vid tiden för barnens födelsedagar, med önskemål om att den lärare som kände barnet bäst skulle besvara enkäten. Föräldrarna gjorde en datoriserad version av motsvarande rangordning. Lärarna ombads också att indikera andra barn i samma grupp med beteendesvårigheter som kan påverka de andra barnen.

Det primära resultatet visar att aggression och externaliserande beteende hos jämnåriga kan vara prediktivt för nivån på barnens fysiska aggression. Resultatet är tydligare för pojkar. Författarna anser att resultaten i sin helhet stöder hypotesen om smittoeffekter och antyder att påverkan av aggressivt beteende på processer mellan jämnåriga barn redan förekommer under förskoleåren. Resultaten visar att två eller flera externaliserande jämnåriga barn i samma förskolegrupp är prediktivt för ökad fysisk aggression hos barnen, i synnerhet hos pojkar. Påverkan från jämnåriga verkar vara prediktiv för förändringar i barns fysiska aggression, vid sidan om normativa förändringar, och är tydligast hos barn i åldern 2–3 år.

Resultaten gäller främst förskolor och baseras på uppgifter från förskollärarna. Ingen signifikant effekt av jämnåriga barns fysiskt aggressiva beteende rapporterades av föräldrarna.

Enligt författarna tydliggör undersökningsresultaten vikten av att inte placera flera problematiska barn, särskilt pojkar, i samma förskolegrupp.

Urvalet av respondenter i studien har hämtats från en större longitudinell studie. I den här studien används demografiska uppgifter om barnen från intervjuer med föräldrarna när barnen var 6 månader gamla samt uppgifter från föräldrar och förskollärare vid 2, 3 och 4 års ålder.

Förskollärarna lämnade uppgifter om förekomsten av fysiskt aggressivt beteende i förskolan genom att rangordna 8 kategorier när barnen var 2, 3 och 4 år gamla. Kategorierna ingick i en uppsättning enkäter som skickades till förskolorna vid tiden för barnens födelsedagar, med önskemål om att den lärare som kände barnet bäst skulle besvara enkäten. Föräldrarna gjorde en datoriserad version av motsvarande rangordning. Lärarna ombads också att indikera andra barn i samma grupp med beteendesvårigheter som kan påverka de andra barnen.

Ribeiro, L. A. & Zachrisson, H. D. (2019). "Peer Effects on Aggressive Behavior in Norwegian Child Care Centers". Child Development, 90(3):876-893.