Curiosity – A value-loaded notion. Exploring practices around curiosity in Early Childhood Education and Care (ECEC) in Norway

Syftet med den här artikelbaserade avhandlingen är att undersöka pedagogiska praktiker och reflektioner kring temat nyfikenhet i förskolan ur ett etiskt perspektiv. Författaren vill ge förskolepersonalen nya perspektiv på hur värdeladdade aspekter är och kan vara en del av praktiker som rör barns nyfikenhet. Avhandlingen utgår från 1 överordnad frågeställning och 4 underordnade frågeställningar: 1. Hur kan etisk teori tydliggöra och bidra till konceptet nyfikenhet i norsk förskolepraktik? a. Vilka dominerande värdeladdade aspekter av nyfikenhet kan identifieras i ett urval av offentliga dokument som rör förskolan? b. Hur reflekterar utövare i en norsk kontext kring nyfikenhetens betydelse i deras praktik? c. Vilka värderingsmässiga dilemman beskriver förskolepersonal när de utmanas av barns nyfikenhet? d. Vilket alternativt perspektiv på nyfikenhetens betydelse i undervisning kan synliggöras genom etisk teoretisering?

Enligt dokumentanalysen av möjliga samband mellan nyfikenhet och värderingar i offentliga dokument var det dominerande perspektivet att nyfikenhet inför lärande och kunskapssökande värdesattes, medan andra möjliga legitimeringar av nyfikenhetens relevans var mindre synliga. Förskolepersonalen redogör för flera värderingsmässiga dilemman när de utmanas av barnens nyfikenhet. De måste bland annat navigera mellan att verka för jämlikhet och stötta det enskilda barnet, upprätthålla den sociala ordningen samtidigt som barnen uppmuntras att ställa frågor vid status quo samt vara professionella samtidigt som de är personligt engagerade. Forskaren menar att det finns ett samband mellan relationell etisk teori och begreppet nyfikenhet i en pedagogisk kontext och argumenterar för att en alternativ legitimering av nyfikenhetens värde i utbildningsinstitutioner bör undersökas. Enligt honom skapar social nyfikenhet möjlighet till förändrade relationer och är ett uttryck för ett naturligt mänskligt ömsesidigt beroende.

Det empiriska underlaget består av videoobservationer och fokusgruppsintervjuer från 3 norska förskolor. Därutöver medverkade personalen på 2 andra förskolor i fokusgruppsintervjuer. Ett urvalskriterium för förskolorna var att de nämnde ordet nyfikenhet i någon form på sina webbplatser. Förskolorna valdes också ut för att säkerställa en variation i fråga om pedagogisk profil, organisation, barnens socioekonomiska bakgrund samt personalens ålder och utbildning. Sammanlagt bestod urvalet av 28 förskolemedarbetare och 66 barn. Fokusgruppsintervjuerna genomfördes i 2 steg: I första steget intervjuades personalen om sin inställning till och erfarenhet av barns nyfikenhet i förskolan. Steg 2 bestod av en ny intervju, efter videoobservationen, där medarbetarna reflekterade kring sina egna praktiker. För att analysera värdeladdade aspekter av nyfikenhet i offentliga dokument gjorde forskaren en dokumentanalys av förskolans övergripande plan, skrivelser till norska riksdagen (Stortingsmeldinger) mellan 2009 och 2016 och OECD-dokument som rör kvalitet i förskolan.

Menning, S. F. (2019). “Curiosity – A value-loaded notion. Exploring practices around curiosity in Early Childhood Education and Care (ECEC) in Norway”. Academic thesis. University of Agder.