Doing belonging in early childhood settings in Sweden

Studien undersöker hur tillhörighet tar form i praktiken i svenska förskolor, med ett särskilt fokus på hur barn själva skapar, förhandlar om och upplever tillhörighet i vardagliga situationer. Forskningsfrågorna är:

1. Vilka aspekter framstår som viktiga för barns tillhörighet i deras vardagliga interaktioner i förskolan?
2. Hur förhandlas, skapas och återskapas positioner och gränser för tillhörighet bland barnen?

Resultaten visar att barns tillhörighet i förskolan är en dynamisk process där positioner och gränser för tillhörighet ständigt förhandlas om. Barn använder olika markörer, såsom språk, lekidéer, kön och ålder, för att inkludera eller exkludera andra från gemenskapen. Till exempel fungerade ett gemensamt språk som en tydlig gränsmarkör i vissa fall, medan gemensamma lekidéer kunde skapa mer flexibla och öppna gränser. Forskarna betonar att barn aktivt arbetar med att uppnå och upprätthålla tillhörighet, där maktförhållandena ofta skiftar.

Datamaterialet är hämtat från två svenska förskolor. I den första deltog 22 barn i åldern 4–5 år, varav 20 inte hade svenska som förstaspråk. I den andra deltog 15 barn i åldern 1–5 år, där fem barn hade ett annat förstaspråk än svenska. Forskarna använde videoobservationer och samlade in totalt 13 timmars videomaterial. De observerade situationer såsom samlingsstunder, måltider, fri lek och påklädning. Analysen fokuserade på barns interaktioner och positionering i relation till tillhörighet, med särskild betoning på språkliga, sociala och emotionella aspekter.

Emilson, A., & Eek-Karlsson, L. (2022). Doing belonging in early childhood settings in Sweden. Early child development and care, 192(14), 2234–2245.

Online year: 2021

Issue year: 2022

Review year: 2022