«Ei linerle vet at hun er ei linerle» – En kvalitativ studie av små barns «well-being» i barnehagen

Författare
Eide, B. J., Winger, N., Wolf, K. D., & Dahle, H. F.
Källor
Barn, 2017 (1), 23-40.
År
2017

Syfte

Studien vill bidra med kunskap om hur barn under 3 år har det på ett urval norska förskolor. Studien fokuserar specifikt på traditionellt organiserade förskolor och flexibelt organiserade förskolor (basebarnehager). Studien besvarar följande frågor: Vad karaktäriserar vardagslivet för de yngsta barnen och i vilken utsträckning får barn under 3 år möjlighet att uppleva livskvalitet och ”well-being” i olika grupper på förskolan? Blir barnen bemötta som oersättliga deltagare i en barngemenskap?

Resultat

Författarna drar slutsatsen att förskolans strukturella och fysiska ramar kan göra det svårt för personalen att skapa kontinuitet, ömsesidighet och möjlighet att utveckla stabila och nära relationer till de små barnen. Enligt författarna verkar detta vara särskilt vanligt i de stora flexibla förskolorna.

Studien visar att det är stora skillnader mellan de traditionella och de flexibla förskolorna, bland annat på grund av hur tillgängliga leksaker och olika rum är för de små barnen. I de stora flexibla förskolorna var dörren till specialutformade rum och uterum oftast låst av säkerhetsskäl, medan barnen i traditionella förskolor i stort sett hade fri tillgång till alla rum på avdelningen. Enligt författarna måste personalen i de flexibla förskolorna hela tiden tänka på helhet och effektivitet, vilket kräver god koordinering och logistik. Analysen visar att de flexibla förskolornas yttre ramar, krävande logistik och otillgängliga utrustning gjorde att barnen hade få möjligheter att välja var i förskolan de helst ville vara, vem de ville vara tillsammans med eller vad de skulle göra. Författarnas slutsats är alltså att sättet som förskolan är organiserad på har stor betydelse för barnens vardag.

Däremot finner författarna mindre skillnad mellan de traditionellt organiserade förskolorna och de flexibelt organiserade förskolorna när det gäller närvaro och interaktion mellan barnen och mellan barn och personal. Oavsett organisationsform finner författarna att personalen i hög grad har omsorg över och uppmärksamhet på enskilda barn och barngrupper. Analysen visar samtidigt att gruppstorlek och stabilitet i barngrupperna kan påverka personalens interaktion med barnen. Författarna finner att det är lättare att etablera stabila och nära relationer mellan barn och vuxna i mindre barngrupper, som inte präglas av förändringar i personalsammansättningen. Ju större barngruppen är, desto större är risken för att personalen får en övervakande roll och är mer avvaktande i stället för att ta tydlig ledning över hela barngruppen. Enligt författarna verkar det också vara en mindre grad av inriktning mot kollektivet och gruppgemenskapen i de stora barngrupperna (det vill säga grupper med mer än 14 barn) än i de små stabila grupperna. I de stora grupperna har personalen i högre grad fokus på enskilda barn i stället för hela gruppen.

Design

Undersökningen utgår från teamforskning med en mikroetnografisk design, där fyra forskare tillsammans har genomfört 245 timmars fältarbete på sex kommunala och privata förskolor. Tre förskolor var traditionellt organiserade och uppdelade i avdelningar, medan de tre andra var flexibelt organiserade, dvs. basebarnehager, som är stora öppna förskolor med olika specialutformade rum. Datamaterialet består av observationer och fältanteckningar med fokus på vardagslivets rutiner, interaktionsmönster och aktiviteter i förskolans olika rum. Dessutom undersökte författarna de händelser, platser och saker som barnen dröjde sig kvar vid och de relationer som barnen ingick i. Författarna har också genomfört informella samtal och intervjuer med förskolepersonalen samt fokussamtal med utvalda föräldrar. Erik Allardts teoretiska perspektiv på ”well-being” och analytiska begrepp ”having”, ”loving” och ”being” ger ramen för analysen.

Referenser

Eide, B. J., Winger, N., Wolf, K. D., & Dahle, H. F. (2017). «Ei linerle vet at hun er ei linerle» – En kvalitativ studie av små barns «well-being» i barnehagen. Barn, 2017 (1), 23-40.

Uppdragsgivare

Forskningsprojektet ”Blikk for barn”, som dette studie er en del af, er finansieret af Norges forskningsråd.