Förskolan, barnen och framtiden.

Studien ger information för offentliga debatter om huruvida svenska barn har nytta av förskolan eller inte. Mot bakgrund av debatterna kartlägger och presenterar man nordiska studier som undersöker förskolans effekt på barns välbefinnande och utveckling utifrån en rad kriterier.

Författaren drar slutsatsen att förskolan i den utformning den har i de nordiska länderna har genomgående positiva effekter för barnen. Effekten kan möjligen förklaras av den internationellt sett höga personaltätheten och stora andelen förskollärare.

I kategorin den kognitiva förmågan, skolprestationer och utbildningens längd fann man sex studier som alla visar positiva resultat för förskolan. Några av studierna visar att den positiva effekten är större för flickor och för barn till föräldrar med kort utbildning eller låg inkomst. Två studier ingår i kategorin inkomsten som vuxen och båda visar positiva effekter av förskolan. I kategorin förekomsten av beteendestörningar och känslomässiga svårigheter ingår fyra studier. Ingen av dem finner någon säkerställd effekt av förskolan, varken positiv eller negativ, men en av studierna visar att tillgång till förskola minskar beteendestörningarna bland pojkar med lågutbildade föräldrar. Det är bara en studie som undersöker sambandet mellan förskolans utformning och barnets skolprestationer som sextonåring. Studien visar att fler män i personalen och fler med pedagogisk utbildning ger bättre skolprestationer hos barnen.

Elva av de tretton studierna beskriver experiment och två av dem är kohortstudier. Samtliga studier utfördes i Danmark och Norge och de flesta utfördes av ekonomer.

Författaren har sökt i databaserna Google Scholar och Pubmed efter studier publicerade 2005–2015. Kriterierna för att ta med en studie är att den är utförd i ett nordiskt land, använder eget material, är utformad som experiment eller kohortstudie inriktad på förskolans effekt på barns hälsa och utveckling, och att den kontrollerar bakgrundsfaktorer som föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst. I analysen ingår 13 studier som delades upp i kategorier efter förskolans effekt på

1. den kognitiva förmågan, skolprestationer och utbildningens längd
2. inkomsten som vuxen
3. förekomsten av beteendestörningar och känslomässiga svårigheter
4. barnets skolprestationer i 16-årsåldern.

Bremberg, S. (2015). Förskolan, barnen och framtiden. Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg.