På jagt efter det demokratiske: En pragmatisk kulturanalyse af muligheder og begrænsninger for børns demokratiske erfaringer i daginstitutionen

Avhandlingen handlar om möjligheter och begränsningar för barns demokratiska erfarenheter i danska förskolor.

Avhandlingsprojektet undersöker följande forskningsfråga:

Vilka är möjligheterna och begränsningarna för barn att skaffa sig demokratiska erfarenheter i förskolan?

Med följande frågeställningar:

1) Vilka kulturella kopplingar måste hanteras för att accepteras som medlem i förskolekulturen?

2) Vilka förståelser för ”det ideala” barnet och ”den goda” barndomen kan identifieras och vad innebär det för olika barns möjligheter till demokratiska erfarenheter?

3) Vilka förståelser av det demokratiska, och vilka möjligheter till demokratiska erfarenheter, kan identifieras i förskolekontexten?

I avhandlingen dras slutsatsen att de kulturella kopplingarna i det institutionella livet knyts till ett överordnat ideal om det initierande barnet, ett ideal som bland annat uttrycks genom en särskild materialitet och organisation, och att detta påverkar hur olika barn ses och uppfattas. Idealet påverkar också vilka möjligheter barnen har (att befinna sig i situationer) (där de kan erfara att de) bidrar till gemenskapen utifrån tidigare erfarenheter och får brottas med frågan om hur vi vill ha det med varandra. Vidare visar författaren hur idealet om det initierande barnet är nära förknippat med pedagogernas uppfattningar om vad ”det demokratiska” består av, eftersom det är förknippat med verbala uttalanden och initiativ som att fatta beslut och göra avtryck.

Författaren argumenterar för hur starka politiska och pedagogiska agendor bidrar till att vissa barn betraktas som otillräckliga, som att de saknar de grundläggande förutsättningarna för ”det pedagogiska” och att framför allt danskspråkig kompetens lyfts fram som en förutsättning både för ”det demokratiska” och för deltagande i lek och förberedelse för skolan. Samtidigt visar författaren att det finns situationer i vardagen där barn, som annars anses otillräckliga eller icke-initierande av pedagogerna, verkar skaffa sig erfarenheter av att förhandla om gemensamma mål, lösa problem genom rekonstruktion av tidigare erfarenheter och bli inbjudna att välja mellan egna intressen och det som är önskvärt för gemenskapen. Det gäller bland annat kroppsligt orienterade situationer samt i kombination mellan ritualiserande aktiviteter och barninitierade tidsperioder. Dessa situationer verkar dock gå pedagogerna obemärkt förbi, då de tycks ha en stor del av sin uppmärksamhet inriktad på politiska agendor inom förskolan som rör språk, social och kulturell utsatthet, liksom ”skolfärdighet” och på insatser för att bemöta enskilda barns initiativ, uttalanden och avtryck.

Det teoretiska ramverket för projektet bygger på John Deweys pragmatiska utbildningsfilosofi, och i synnerhet hans erfarenhetsbegrepp och visioner för demokrati och pedagogik, samt Gert Biestas teorier om subjektivisering och pedagogikens världsorientering.

Det empiriska arbetet består av en kombination av aktionsforskningsinspirerade metoder och etnografiskt fältarbete i barnens institutionella vardag på två förskolor i två olika kommuner i Köpenhamnsområdet. Metoderna kombineras med fältanteckningar och videoinspelningar som data i sig och som utgångspunkt för gemensam utforskning och reflektion med personalen.

De två förskolorna valdes ut eftersom de båda hade särskilt fokus på demokrati och geografiskt låg en bit ifrån varandra.

Prins, K. M. (2019). “På jagt efter det demokratiske: En pragmatisk kulturanalyse af muligheder og begrænsninger for børns demokratiske erfaringer i daginstitutionen”. Akademisk avhandling. Roskilde Universitet.